En statlig utredare har föreslagit att gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas inom hårt satta gränser. Enligt förslaget ska det i samband med betalda studiebesök få säljas en begränsad mängd vin till konsumenter.
Det modesta förslaget ska vara förenligt med EU-rätten och har varit ute på remiss. Nu återstår det för regeringen att bestämma sig.
Tiden har blivit mogen för att tillåta gårdsförsäljning. För under det dryga årtionde som frågan återkommande har debatterats och utretts har världen förändrats.
Gårdsförsäljningens betydelse för landsbygderna har länge överdrivits av politiker som inte haft mycket mer att komma med inom landsbygds- eller jordbrukspolitiken. Men nu kan vi i stället närma oss ett läge där gårdsförsäljningens betydelse för den livsmedelsproducerande näringen tvärtom underskattas.
En framstående svensk dryckesproduktion med många små producenter har gått från att ha varit en rosenskimrande dröm till att bli en reell framtidsbransch. Mer än något fångas utvecklingen av det som skedde vid niotiden på kvällen den 10 december 2022. Då serverades för första gången någonsin ett svenskt vin i glaset på Nobelbanketten i Stockholm. Det var en iscider tillverkad i Vännäsby utanför Umeå.
Producenten av Nobelmiddagens dessertvin var Brännland Iscider. Ett företag som har expanderande äppelodlingar i Västerbotten.
Att det på Nobelbanketten – känd som festernas fest – serveras svenskt vin är ett betydande erkännande för svenska dryckesproducenter. Det hade inte hänt för tio år sedan. Det visar vilken utveckling som pågår på gårdar med äppel-, vin- och bärodlingar. Kvalitén på dryckerna har kraftigt förbättrats de senaste åren och intresset från konsumenterna ökar. Vi har kommit in i en positiv spiral.
En organisation som lär har bidragit till att bryta isen för svensk dryck på banketter är Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Varje år anordnar akademien en påkostad högtidssammankomst i Stockholms stadshus där framstående gärningar inom jord- och skogsbruket prisas. Det är något av svenskt lantbruks Nobelmiddag.
År 2018 beslutade KSLA att inte bara det på tallriken skulle ha svenskt ursprung – utan även det i glasen. Det var då första gången som både maten och drycken under en bankett i Stockholms stadshus var helt svensk. Och det är en tradition som har fortsatt.
Lördagen den 28 januari gick årets högtidssammankomst av stapeln. Då fanns åtta olika svensktillverkade drycker med och utan alkohol på menyn, från producenter som Tosterups gård och Flyinge vingård. Mellan skål och vägg på banketten sades det återkommande att de svensktillverkade dryckerna haft en otrolig utveckling i kvalitén, från premiären 2018.
Det som håller på att ske är något som många nog inte riktigt trodde på för 20 år sedan – det finns goda chanser för Sverige att etablera sig som ett vinland. Detta betyder inte nödvändigtvis att Sverige får viner som smakar som de i Frankrike eller Italien. I stället är det andra smaker i de svenska vinerna och ju fler som bekantar sig med dem desto större kan marknaden bli. Sveriges druvor är, så att säga, även äpplen, lingon och blåbär.
Framgångarna för svenskt dryckeshantverk kan politiskt ses som något av en revansch för Alliansregeringen. Dess jordbrukspolitiska satsning på Matlandet Sverige har beskrivits som ett misslyckande. Frågan är dock om det är först nu vi börjar se resultatet av den utveckling inom mat- och dryckeshantverk som startade då.
Samtidigt är det alla drivna entreprenörer inom dryckestillverkning som ska ha den stora äran. De skapar nya spännande nischer för lantbruket. Exempelvis pekar en ny studie från SLU Alnarp ut legoodling av vindruvor som en framtidsbransch och ett ytterligare ben att stå på för näringen.
En av forskarna bakom SLU-studien är Lotta Nordmark, universitetsadjunkt Biosystem och teknologi. När hon intervjuades i ATL i november förra året saknade hon dock ett politiskt beslut – det om gårdsförsäljning.
”Ett besked skulle göra att proppen släpper och vi får i gång en produktion. I dagsläget har vindruvor som råvara inte så högt pris, men jag tror att det kommer att ändras om gårdsförsäljning får klartecken.”, sade Lotta Nordmark.
Förutsättningarna är också goda för att gårdsförsäljning kan bli verklighet. Det finns en politisk majoritet i riksdagen för att tillåta gårdsförsäljning. Alla fyra partier bakom Tidöavtalet har uttalat sig positivt om en regelförändring. Och det finns ett färdigt förslag som ska vara förenligt med EU-rätten.
Bordet står dukat för regeringen. Tillåt det återhållsamma förslag som ligger.
