Martin Gustafsson

1698131480396.jpeg

Det var under 2016 och 2017 som larmrapporterna kom från skogsägare främst i östra Småland. Karl-Anders Högberg, som då jobbade på Skogforsk men som nu är pensionär, var en av dem som fick frågan på sitt bord.&nbsp;– Det var min dåvarande chef som kallade in mig och sa att det är oro i leden i norra Kalmar län, det var en grupp skogsägare där som tyckte att det ser inte bra ut alls i tallplanteringen, säger han.

<h2>Inga klara spår</h2>Han arbetade med frågan fram till sin pensionering 2021. Förutom att inventera förekomsten av tillväxtstörningarna har han också undersökt om orsaken beror på borbrist eller någon form av svampsjukdom. Det har heller inte hittats någon koppling mellan störningarna och det aktuella plantmaterialet.&nbsp;

Oscar Nilsson, forskare i skogsskötsel på Skogforsk.

1698223159977.jpeg

–&nbsp;Vi hittade ingenting där, säger han.&nbsp;Så här i efterhand är gåtan om tillväxtstörningarna det som har orsakat mest huvudbry i hans karriär.&nbsp;– Man skulle ju tycka att man får sitt spår som man kan köra på. Men det gick inte här, vad man än försökte eller vilka idéer man än slängde upp så var det alltid något som sedan motsade det, det var frustrerande, säger han.&nbsp;<h2>Besvikna skogsägare</h2>Han deltog också på en del skogsdagar och minns känslan av att inte kunna ge oroade skogsägare några klara besked.&nbsp;–&nbsp;Det kändes inte kul att säga att jag vet inte mer nu än vad jag visste förra året, säger han.&nbsp;Den som har tagit över arbetet efter Karl-Anders Högberg på Skogforsk är Oscar Nilsson. Han har flera studier på gång kopplat till tillväxtstörningarna, bland annat en där han undersöker vilken påverkan olika nivåer av kväve har på tallplantor. Även om försöken inte är klara har han redan sett skillnader där plantor som fått mer näring utvecklat mer konstigheter.&nbsp;–&nbsp;Det var mer av det vi kallar mångknoppighet och adventivknoppar, som är knoppar som kommer mellan barren ofta långt upp nära toppskottskransen, säger han.

1698131404183.jpeg

<h2>Mindre konstigheter på näringsfattig mark</h2>Idén om att tillväxtstörningarna kan härledas till näringsstatus fick Oscar Nilsson i samband en separat studie vid SLU inriktat på olika markberedningsmetoder.–&nbsp;På en yta hade man tagit bort allt organiskt material, det var bara ren mineraljord och så hade man satt gran och tall där, och då var det mindre av alla de här konstigheterna, mindre dubbeltoppighet, flerstammighet och buskighet, säger han.&nbsp;Dessutom undersöker han hur plantorna påverkas av skiftande vintertemperaturer, från minusgrader till mildväder. En teori är också att de längre vegetationssäsongerna påverkar, särskilt för mängden prolepsis, extra skottskjutning, vilket annars är vanligare på gran.&nbsp;–&nbsp;De sätter knopp tidigt och sedan står de i gynnsamt väder och har lite kapacitet att lagra. Samtidigt fotosyntetiserar de fortfarande. En teori är då att de inte vet vad de ska göra och därför skjuter de de här proleptiska skotten, säger han.&nbsp;

Bild på gödslingsförsök som pågår på Skogforsk i Ekebo.

1698223336804.jpeg

<h2>Finns i hela Sverige</h2>Tidigare har det främst talats om att problemen finns i östra Götaland, men Oscar Nilsson får samtal om problemen från stora delar av landet.&nbsp;– Jag upplever att det finns i hela Sverige, det är folk som ringer från hela landet och vi har försök i Västerbotten där vi har mycket prolepsis och flertoppighet, säger han.&nbsp;Henrik Holmberg, skogsskötselchef på Södra, menar att tillväxtstörningarna kan leda till både nedsatt tillväxt och kvalitet. Hans bild av problemen är att de förekommer oftare på högre boniteter.&nbsp;– En hobbyanalys är att det verkar vara vanligare på bördigare marker. Och oavsett då om det är planterade plantor eller självföryngrat. Det är någonting med den här tillväxten eller bördigheten i marken som verkar påverka, säger han.&nbsp;

Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra.

1697723285157.jpeg

<h2>Tallen ett känsligt träd</h2>Tallen är generellt ett ganska känsligt trädslag som kan angripas av både skadeinsekter och svampsjukdomar, där tall på för höga boniteter är extra utsatt.&nbsp;–&nbsp;Det finns mycket risker med tall och tallplanteringar och tallskogar som vi lite grann glömmer bort. Man får inte tro att tall bara är guld och gröna skogar för det är det inte, tall är en ganska stor utmaning på många sätt, säger han.&nbsp;Med det sagt hoppas Henrik Holmberg att gåtans lösning om tillväxtstörningarna snart kan få ett svar.&nbsp;– Vi är lika nyfikna som skogsägarna på vad orsaken är och utifrån det kunna göra någon form av handlingsplan för hur skadorna ska hanteras, säger han och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Går det att styra genom var vi planterar tallen? Eller handlar det om klimatförändringar som gör att vi behöver hitta en annan proveniens för tallen i Götaland? På grund av de här skadorna funkar det idag vare sig med den tallproveniens vi har eller det naturliga materialet.&nbsp;

1698131580014.jpeg

<h3>Bakgrund</h3>Skogforsk har gjort flera studier av tillväxtstörningarna utan att hitta orsaken.&nbsp;Rapporter om problemen kommer i från hela Sverige.&nbsp;Att problemen beror på borbrist, svampangrepp eller viltbete har avskrivits. Då problemen även finns på naturligt föryngrad tall menar man att förädlingsarbetet eller förhållandena&nbsp; i plantodlingen inte kan vara orsaken.&nbsp;Just nu undersöker Skogforsk hur olika nivåer av kväve påverkar förekomsten av störningarna. Man har även försök där plantorna utsätts för skiftande temperaturer från minusgrader till plusgrader för att efterlikna hur vintervädret ofta är idag.&nbsp;Det pågår också en studie på både gran och tall där plantorna ges olika former av gödsel för att undersöka förekomsten av tillväxtstörningar och om det finns några skillnader mellan de olika plantgrupperna.&nbsp;I Föryngringskollen, inventeringar av plantskog som görs varje år i samarbete mellan en rad skogsbolag och Skogforsk, undersöks även tillväxtstörningar. Hösten 2022 inventerades&nbsp; 119 bestånd över hela landet jämt fördelade mellan gran och tall och de störningar som hittades handlade främst om prolepsis, det vill säga en extra skottskjutning under växtsäsongen. I Götaland och Svealand hade 6 procent av tallplantorna proleptiska skott,&nbsp; i Norrland 2 procent.&nbsp;

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/han-ar-bland-de-forsta-att-fa-dispens-for-sitt-virke-i-smittzonen">6&nbsp;000 kubik virke kan tas ut ur smittzonen</a><a href="https://www.atl.nu/mellanskog-om-rotrota-valdigt-fa-avvikelser-i-kvalitetsdeklarationerna">Mellanskog: Inte aktuellt med stubbehandling av tall – ännu</a><a href="https://www.atl.nu/sa-bekampar-skogsbolagen-rotrota">Så bekämpar skogsbolagen rotröta</a>

Tillväxtstörningarna i tallföryngringar fortsätter gäcka forskarna. Samtidigt tycks problemen större än vad som tidigare har framkommit.–&nbsp;Jag får samtal från hela Sverige om detta, säger Oscar Nilsson, forskare på Skogforsk.&nbsp;

Tillväxtstörningarna i tallföryngringar fortsätter gäcka forskarna. 