Vinnande vägval för att bli världsbäst

Skogsföretagen ligger på rad när man kör in i Vindeln. Nära 20 procent av Vindelns män arbetar i dessa företag. Hela bygden är beroende av att de förblir framgångsrika.

– I stället för att konkurera med varandra insåg jag att vi måste samarbeta mer för att driva utvecklingen inom branschen, berättar Hans Eliasson som tog initiativet till det skogstekniska klustret och har varit dess ordförande fram till för några år sedan.

”Klustret gör oss mer intressanta”

Hans Eliasson har varit verksam inom skogstekniska sektorn i 45 år och är delägare i Cranab/Slagkaft.

– För att behålla teknikövertaget behövde vi göra något, för resurserna som krävs för att hålla sig i framkanten kommer knappast att bli mindre. Klustret gör att vi blir mer intressanta att satsa på. Mindre företag har annars svårt att få ta del av innovationspengar, konstaterar Hans.

LÄS MER: Vimek kammade hem stororder

Klustret fick en flygande fart när Sveaskog 2005 satsade 10 miljoner i klustret. Gunnar Olofsson som var Sveaskogs VD tyckte att produktutvecklingen stannat av i Sverige och välkomnade initiativet.

– Klustret är en obyråkratisk och informell organisation, berättar Hans Eliasson. Det går fort att fatta beslut. Företagen kommer med idéer till klustret som hjälper till att hitta finansiering till utvecklingsprojekten. För ett litet företag betyder en halv miljon väldigt mycket.

Finansieringen av klustret sker genom avgifter från medlemsföretagen och projektfinansiering från till exempel Vinnova, Tillväxtverket och regionala pengar.

Samarbetar med forskare

Förutom att hjälpa företagen med finansiering till utvecklingsarbete är klustrets uppgift att samarbeta med forskare på universiteten och högskolorna för att kunna blicka in i framtiden. För att hålla kontakt med skogsbolagen och forskningsresultat inom skogsbruket finns en jägmästare anställd. Två forskare är anställda som är knutna till SLU för att bland annat informera klustrets företag om det senaste inom robotteknik.

Genom samarbetet med dessa lärosäten sker även rekrytering av personal.

– Genom klustret kan man lösa personalbehov på lite okonventionella sätt, berättar Linda Nyström som är verksamhetschef för klustret. Ett exempel var när två företag hade behov av en konstruktör och lösningen blev att de delade på en tjänst.

En mängd nya produkter har utvecklats sedan klustret startade. Cranabs nya generation skotarkranar tog tre år att utveckla, ett kostsamt projekt som fick stöd från klustret. Många, både större och mindre projekt, har fått stöd och blivit färdiga produkter. För tillfället pågår ett tjugotal projekt inom områden som automation, marktryck/markskador, bioenergi och energieffektivitet.

– Det går ofta fort när vi utvecklar en ny produkt, berättar Johannes Nilsson som är produktutvecklingschef på Vimek som tillverkar mindre skogsmaskiner. Vi är tre anställda på utvecklingsavdelningen och var och en av oss spänner över många teknikfält vilket gör att arbetsprocessen blir effektiv.

LÄS MER: Småföretagen går mot rekordår

Klustrets nära samarbete med skogsbolag och entreprenörer gör att önskemål från branschen driver på utvecklingen.

– Det finns behov av kranar som är både lättare och energisnålare, berättar service och eftermarknadschefen Magnus Hedman på Cranab/Slagkraft. Det finns också önskemål om att bygga in mer automatik i kranarna för att underlätta arbetsdagen för förarna.

”Alla är delaktiga”

För de anställda på de relativt små företagen i klustret blir delaktigheten påtaglig. På Vimek är det montörerna själva som gjort byggmanualen till skördaren.

– Vi försöker hitta det bästa sättet att bygga ihop maskinerna på, berättar montören Kaj Fjällström. Det är en ständigt pågående diskussion på golvet och alla är delaktiga i processen.

LÄS MER: Ny skogskran visas upp

Fokus för klustrets företag är att tillverka maskiner som gör minimal påverkan på marken i skogen.

– Vi vill göra avtryck på marknaden, inte i skogen, säger Linda. Det pågår ett utvecklingsarbete med att digitalisera maskinerna med teknik från spelvärlden. Simulatorer där förare kan träna på att köra skogsmaskiner finns redan med VR glasögon.

Den stora utmaningen för klustret är att få in mer mångfald i företagen. Det är bara 14 procent kvinnor anställda och mycket få nysvenskar.

– Med en större mångfald kommer nya idéer och andra synsätt, säger Linda. Ska vi lyckas göra morgondagens skogsmaskiner ännu bättre så är det bra att få in mångfald i utvecklingsteamen.

Skogstekniska klustret

Företagen som ingår i klustret: Bracke Forest, Cranab/Slagkraft, Hultdins, Iggesund Forest, Indexator Rotator Systems, Komatsu Forest, Log Max, Olofsfors, Oryx och Vimek.

Tillsammans omsätter de 6,5 miljarder kronor och sysselsätter 1126 personer i Sverige.

52 procent går på export.

Ett exempel på klustrets mångfaldssatsning är Skogskollo för tjejer som anordnats några somrar för att öka intresset hos mellanstadieflickorna för skogssektorn. I somras var det 120 flickor på sju platser som bland annat fick prova på att köra simulatorer och riktiga maskiner.

LÄS OCKSÅ: Lantbrukarfamilj utanför Vindeln tvingas att flyttaLÄS OCKSÅ: Gott klimat för att bygga i träLÄS OCKSÅ: Unik tork ökar odlingsviljan i norr