Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 25 mars

    Experten: Våga ta ditt dammbygge till domstol

    Många som vill bygga en bevattningsanläggning ser i dag ett länsstyrelsebeslut som den enklaste utvägen. Men det kan i värsta fall skapa begränsningar, enligt vattenexperten Henrik Andersson, som inte tycker att lantbrukare ska vara rädda för att gå till domstol.

     Med en enkel anmälan till länsstyrelsen kan en lantbrukare i regel bygga en bevattningsdamm på upp till 100 000 kubikmeter.
    Med en enkel anmälan till länsstyrelsen kan en lantbrukare i regel bygga en bevattningsdamm på upp till 100 000 kubikmeter. FOTO: Privat

    – Mot bakgrund av vad det kostar i tid och pengar så tycker jag inte att man ska vara rädd för att ta saken till domstol. Många vill ha ett beslut hanterat hos oss på länsstyrelsen. Men det kan skapa begränsningar i storlek och volym, säger Henrik Andersson.

    Det är i första hand stora lantbruk med mycket djurproduktion som kan behöva fundera över möjligheten att ta sitt ärende till domstol för att säkra tillgången på vatten över tid, enligt Henrik Andersson, som är chef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.

    Sätter begränsningar

    Med en enkel anmälan till länsstyrelsen kan en lantbrukare i regel bygga en bevattningsdamm på upp till 100 000 kubikmeter. Men begräsningen blir då att det endast går att fylla den med upp till 600 kubikmeter vatten per dygn från ett vattendrag eller upp till tusen kubikmeter per dygn från en sjö. Men vänder man sig i stället till miljödomstolen kan man få sina verkliga behov prövade, för att kanske ta ut fyra gånger så mycket vatten till sina odlingar.

     Tar man sig bara igenom domstolsprocessen så är det den med rättigheter som kan ta ut vatten först när det blir en kris, enligt Henrik Andersson.
    Tar man sig bara igenom domstolsprocessen så är det den med rättigheter som kan ta ut vatten först när det blir en kris, enligt Henrik Andersson. FOTO: Patrik Svedberg

    – Tar man sig igenom domstolsprocessen så är det den med rättigheter som kan ta ut vatten när det blir en kris, säger Henrik Andersson.

    Ett annat gångbart tips kan, enligt Henrik Andersson, vara att se över möjligheten att samverka med andra lantbrukare kring byggnationen.

    Att få bidrag till den här typen av investeringar är svårt, men inte omöjligt, och det hänger främst samman med att många vill bygga så kostnadseffektiva dammar som möjligt. Det innebär ofta branta slänter som gör att dammarna inte får några miljöfördelar om man inte samtidigt anlägger öar eller liknande biotopområden.

    Inte heller när det gäller uppsamling av näringsämnen ger dammarna så stora fördelar som många tror.

    – Eftersom det är en begränsad vattenmängd som man tar in i dammen så blir effekten inte så stor i förhållande till en traditionell våtmark, säger Mathias Larsson, som samordnare på utvecklingsenheten vid länsstyrelsen i Kalmar.

     Henrik Andersson tycker inte att lantbrukare ska vara rädda för att gå till domstol för att få sina verkliga bevattningsbehov prövade.
    Henrik Andersson tycker inte att lantbrukare ska vara rädda för att gå till domstol för att få sina verkliga bevattningsbehov prövade. FOTO: Privat

    Efterlyser ny stödform

    Med tanke på bevattningsbehoven som uppstod under förra årets torka hoppas han dock att Kalmar ska få draghjälp från LRF och andra län för att få till en ny stödform för damminvesteringar.

    – Vi skulle hemskt gärna bevilja stöd till bevattningsdammar inom ramen för de traditionella investeringsstöden. Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns det möjlighet att bevilja stöd till bevattningsutrustning. Men vi hoppas även att vi ska få möjlighet att bevilja stöd till dammbyggnationer inom nästa landsbygdsprogram eftersom behovet är jättestort om vi ska kunna fortsätta produktion här.

    Det är starka ord. Du bedömer alltså läget som så allvarligt?

    – Ja, det är det. Nu hade vi tur förra året. Då hade vi ett katastrofläge fram till mitten av augusti då vi fick regn som gjorde att lantbrukarna kunde få ut en hyfsad tredjeskörd på sina vallar. Annars hade vi hamnat i ett akutläge. Vi är ett animalietätt län där fodertillgången är oerhört viktigt för att vi ska kunna fortsätta vår produktion och hålla landskapen öppna. En sådan här sommar till kan slå undan benen för många lantbrukare, säger Mathias Larsson, som också nämner att länsstyrelsen har haft åtskilliga krismöten de senaste åren som har varit kopplade till just bevattningsfrågan.

    Relaterade artiklar

    Till toppen