Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 3 maj 2018

    Tekniken som renar fodret på metallskräp

    Varje år dör tusentals nötkreatur på grund av metallskräp i fodret. De senaste åren har hoppet stått till att sensorer ska hitta de sylvassa föremålen. Men den utvecklingen har stannat av. I stället har det dykt upp andra alternativ.

     Neodymium-magneten i Kuhns fodermixervagnar ska till och med kunna ta tyska aluminiumburkar.
    Neodymium-magneten i Kuhns fodermixervagnar ska till och med kunna ta tyska aluminiumburkar.

    Aluminiumburkar som slängs ut längs våra vägar fortsätter att skapa ett stort lidande för djuren, och har för många lantbrukare blivit ett lika säkert vårtecken som tussilagon.

    – Förra året dog 14 kor hos oss, och många står med vasst fortfarande. Nu den här årstiden kan man gå och plocka men när gräset kommer upp går det inte att se det. Vi bor längs med stora vägar och har mycket problem med skräp, säger Jenny Samuelsson som driver mjölkgård utanför Kisa.

    Aluminiumburkar är det största problemet, tillsammans med hårda matförpackningar och engångsbestick, enligt Jenny Samuelsson. Eftersom nytt skräp ständigt blåser in över gärdena skulle hon gärna se en uppfinning som sorterar ut föremålen.

    Få produkter

    Men trots potentialen utvecklas det få produkter i syfte att stävja djurlidandet och minska produktionsbortfallet. Ett av de mest lovande alternativen utvecklades av Robin Sandberg och Anders Hedberg 2015 i samband med att de studerade på Högskolan i Halmstad. Deras lösning bygger på att en frammonterad sensor ska larma när den hittar aluminium och annat olämpligt material.

    2015 var förhoppningarna stora att produkten skulle nå marknaden. Men sedan dess har utvecklingen avstannat.

    ”Vi har jobbat vidare med projektet, men sedan en tid har det inte hänt så mycket på utvecklingsfronten. Främst för att vi ser en osäkerhet i det verkliga behovet, då kostnaden för vår utrustning blir hög. Självklart vill alla lösa problemet, men många (inte alla..) vill inte betala något för en sådan utrustning”, svarar Robin Sandberg på mejl.

    Av konkurrensskäl vill han inte gå in på var de står i utvecklingsarbetet. Men för att driva projektet vidare behöver man reda ut betalningsförmågan och skapa förutsättningar för en fortsatt finansiering, skriver Robin Sandberg.

    Tar aluminiumburkar

    Det närmaste alternativet för att komma till rätta med problemet bygger på magneter, och där pågår en utveckling. Men eftersom aluminium inte fastnar på magneter hjälper den här typen av produkter inte fullt ut i det avseendet.

    Magneterna kan placeras på exakthackar, men finns också som tillbehör till vissa fodermixervagnar. Kuhns foxermixervagnar kan sedan en tid tillbaka utrustas med supermagneten Neodymium som är tio gånger effektivare än en traditionell Ferritmagnet.

    – Den är så in i bomben stark att den suger in det mesta. Till och med tyska aluminiumburkar eftersom de innehåller mer järn, säger Magnus Persson, segmentschef på Lantmännen Maskin.

    Dyra falsklarm

    Att produktutvecklingen inom vallsegmentet inte går i samma riktning hör delvis samman med att materialflödet är så stort genom maskinerna, misstänker Magnus Persson. Sensorer kan därför vara en framkomlig väg om man bara kan minimera risken för falsklarm, eftersom det finns kostnader förknippade med att stanna ekipaget i onödan, enligt Magnus Persson.

    Även Jenny Samuelsson är försiktigt inställd till en sådan produkt.

    – Då skulle man kunna rädda många djur som far illa. Det känns som en smart lösning, säger hon.

    Fakta: Vasst

    I rapporten ”Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna” från 2014 beskrivs vasst som ett problem som årligen drabbar tusentals djur. Vasst är en plågsam åkomma som innebär att vassa föremål skär sönder magarna, vilket kan leda till att djuren dör eller måste avlivas. 2017 registrerades 5 358 fall med anmärkningen vasst vilket är 1,59 procent av slaktbeståndet, enligt Gård och djurhälsan, som samlar in slaktstatistik.

    Men många djur, (1 000-2 000 om året) slaktas också som en direkt följd av att de har fått i sig vassa föremål, enligt rapporten. Aluminium beskrivs som det största problemet. Men spik och ståltråd har också lyfts fram som orsaker i 21 procent av fallen i en studie, och i 75 procent av fallen hittades inget föremål alls.

    LÄS OCKSÅ: Hennes kamp mot burkarna fick stort genomslagLÄS OCKSÅ: Bonde om koplågan: ”Folk har bättrat sig”

    Relaterade artiklar

    Till toppen