Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 5 mars

    Steglös radindelning är målet för Flexrow

    Linköping

    En enkel knapptryckning är allt som behövs för att ställa om såmaskinens radindelning. Men samma teknik kan även användas för att effektivisera virkestransporterna. ATL kan som första tidning visa en film på hur Linköpingsbaserade Flexrows teknik är tänkt att fungera i praktiken.

    Alla vet att kolvar har ett bottenläge – och ett toppläge. Men vad skulle hända om vi omprövade den teorin?

    Linköpingsingenjören Magnus Landberg har, med sin uppfinning Flexrow, visat att det inte alls behöver vara så. Med hjälp av hydrauliska principer vandrar i stället hans kolvpaket fram på kolvstången, som i teorin kan vara hur lång som helst.

    Magnus Landberg har liknat det vid en människa som drar sig upp för ett rep enligt principen att den ena handen klämmer åt, medan den andra armen drar kroppen uppåt.

     Tack vare att kolvpaketet navigerar fram på stången går det också att placera ut radenheterna med en oerhört hög noggrannhet.
    Tack vare att kolvpaketet navigerar fram på stången går det också att placera ut radenheterna med en oerhört hög noggrannhet. FOTO: FREDRIK STORK

    Flexrow kan röra sig både vertikalt och horisontellt, vilket nu har resulterat i en lång lista på tänkbara applikationer. Som namnet ger sken av kan tekniken bland annat användas för att ställa in radavståndet mer eller mindre steglöst med hjälp av en vanlig knapptryckning. Hur det fungerar i praktiken kan du se i filminslaget ovan.

     Konstruktionen är inte fullt steglös i detta nu, eftersom tänderna i ramen används för att kolvpaketet ska hitta rätt. En eller en halv centimeter mellan varje steg lär dock räcka för de flesta.
    Konstruktionen är inte fullt steglös i detta nu, eftersom tänderna i ramen används för att kolvpaketet ska hitta rätt. En eller en halv centimeter mellan varje steg lär dock räcka för de flesta. FOTO: FREDRIK STORK

    Efter ett tryck på knappen ställer Flexrow in det önskade radavståndet för en viss gröda och låser därefter radenheterna i den önskade positionen utan att föraren behöver ta fram någon skiftnyckel eller liknande.

    – Det är bra även ur jämställdhetssynpunkt. Man behöver inte vara en atlet för att jobba med det här, säger Magnus Landberg.

    Sådd, radhackning och upptagning är tre typer av applikationer som ligger närmast till hands, och bara på såmaskinen finns det mycket pengar att spara.

    – Det kan ta 16 timmar att ställa om radavståndet på en marknadsledande maskin, ett par tre gånger om året. Det blir 10 000 kronor om året eller 200 000 kronor under en 20-årsperiod.

    Eftersom det är jobbigt att ställa om avståndet, väljer många också att strunta i det – vilket kan påverka skördeutfallet.

    Stor potential i transportnäringen

    För maskinstationer är potentialen självklart stor, men en stor potential finns också inom transportnäringen där Flexrow skulle kunna användas för att effektivisera virkestransporterna. Genom att dra ihop bankarna, alltså stängerna som virket lastas mot, ska inte bara luftmotståndet och förbrukningen minska, utan bilarna ska också kunna användas för att exempelvis frakta en container under den annars tomma returtransporten. Bara här är potentialen enorm om tekniken används rätt.

    Här skissar Magnus Landberg också på en lösning som skulle kunna kapa vikten på bankförskjutaren med 200 kilo, vilket bara det skulle kunna ge en besparing på 16 000 kronor per år.

     Magnus Landberg är mannen bakom uppfinningen. Men han är noga med att påpeka att han har fått god hjälp av innovationsforskaren Per Frankelius, maskinkonstruktören Gustav Näslund, och Thomas Jerlvall som också är en fena på hydraulik med ett förflutet inom Saab.
    Magnus Landberg är mannen bakom uppfinningen. Men han är noga med att påpeka att han har fått god hjälp av innovationsforskaren Per Frankelius, maskinkonstruktören Gustav Näslund, och Thomas Jerlvall som också är en fena på hydraulik med ett förflutet inom Saab. FOTO: FREDRIK STORK

    Inom energisektorn skulle samma teknik också kunna användas för att rigga solcellerna så att de följer solens rörelser.

    Målet är att systemet ska leta sig in hos maskintillverkarna inom tre år.

    – Vi tittar också på hur vi kan montera in motsvarande en damsugarslang för att distribuera gödning och utsäde, samt hur vi därefter ska kunna dammsuga ur systemet. Detta ger i så fall fördelar inom ekoodlingen men kommer också att motverka att gödningen klumpar ihop sig, säger Magnus Landberg.

     Genom att dra ihop bankarna hydrauliskt skulle lastbilen, men framför allt släpet kunna användas för att frakta andra saker under returtransporten.
    Genom att dra ihop bankarna hydrauliskt skulle lastbilen, men framför allt släpet kunna användas för att frakta andra saker under returtransporten. FOTO: Per Österman

    Tack vare att radenheterna kan skjutas ihop bakom traktorn, får man också ner tyngdpunkten vilket kommer att underlätta transporterna. Nästa version ska även bli lättare, avslöjar Magnus Landberg som också påpekar att det ligger ett gediget grupparbete bakom uppfinningen. Thomas Jerlvall, som i dag är konsult på Saab, står för mycket av den hydrauliska kompetensen medan Gustav Näslund ligger bakom mycket av maskinkonstruktionen med alla dess låsningar och finesser.

    – Grundidén kommer från mig, men jag har fått mycket hjälp av Gustav och Tomas med konstruktionen, och Per Frankelius har hjälpt till och introducerat oss för jordbruksnäringen, säger han.

     Väl bak på traktorn är det lätt att föreställa sig att samma redskap också skulle kunna användas till en rad sysslor på gården som radhackning, sådd och upptagning. Vissa sådana tankar finns också i projektet.
    Väl bak på traktorn är det lätt att föreställa sig att samma redskap också skulle kunna användas till en rad sysslor på gården som radhackning, sådd och upptagning. Vissa sådana tankar finns också i projektet. FOTO: Per Frankelius

    I den här filmen kan du se hur radinställnigen går till från början till slut.

    Fakta: En del av Agtech 2030

    Flexrow-systemet är en del av Agtech 2030, som bygger på att skapa nya innovationer genom att föra samman akademierna med lantbrukare, maskinproducenter och företag utanför de gröna näringarna. Projektet har genererat flera patent och vetenskapliga publikationer. Flera utvecklingsprojekt är också på gång, där man bland annat kopplar upp gårdarna med hjälp av sensorer samt försöker förhindra rapsbaggarnas framfart.

    Fakta: Kommer från Saab

    Kolvtekniken bygger i det här fallet på ett patent från Saab, som ursprungligen är utvecklat för stora passagerarflygplan.

    Magnus Landberg och Thomas Jerlvall, som båda har ett förflutet på Saab (Magnus Landberg har fortfarande kvar en anställning på några procent, men är också industridoktorand på Linköpings universitet) har bland annat demonstrerat hur tekniken skulle kunna användas för att bromsa upp planet i samband med inflygningen då vingklaffarna fälls ut. I stora passagerarflygplan skulle detta bland annat kunna hjälpa till att reducera vikten, bränsleförbrukningen och tillverkningskostnaderna, samt ge piloterna möjlighet att finjustera vingklaffarna.

    Tekniken har dock ännu inte letat sig in i något flygplan, så med lite tur kan jordbruksapplikationerna hinna före.

    Förutom sådd och radhackning skulle tekniken även kunna användas för att ogräsbekämpa med exempelvis laser eller ånga.

    Flexrow-prototypen har kostat ungefär en halv miljon kronor i det utförande som presenteras på bilderna. Arbetet har utförts i hydraullabbet vid Linköpings Universitet.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen