Solceller är fortfarande en god affär för företagaren
Med eller utan bidrag är solceller fortfarande en god affär. Åtminstone för den som gör investeringen inom ramen för sitt företag.
Den senaste tiden har larmen duggat tätt. Med långa köer och halverade anslag i den antagna M–KD-budgeten har många befarat att investeringsviljan skulle gå ner. Men för många lantbrukare kan investeringen fortfarande bära sig, oavsett om man räknar med att få ut bidraget eller inte.
Det säger solcellssäljare som ATL har pratat med.
– Stödnivån är 30 procent. Men det spekuleras mycket kring att sänka bidraget och det skapar en osäkerhet på marknaden. Just nu är pengarna slut på många länsstyrelser där vi verkar, men det påverkar inte marknaden jättemycket. De som satsar gör det oberoende av stöden. Nu har vi kunder som är nere på en payoff-tid på sex år när de får det 30 procentiga investeringsstödet, säger Mats Fimmerstad, VD på solcellsinstallatören Dynami i Vara.
Räkna på nätavgiften
Bäst blir kalkylen som alltid om gården har goda förutsättningar i form av bra takvinklar, söderläge och förutsättningar för korta kabeldragningar. Men i snitt hamnar många företagare ändå på en återbetalningstid på åtta år.
– Vi har kunder som investerar även utan investeringsstöd, och som ser att man får en avsättning på insatt kapital på tio procent även utan stödet.
Bakom de goda kalkylerna finns flera viktiga delförklaringar som att priserna på solceller har gått ner och att elpriserna har stigit sedan bottennivån i februari 2018.
– Förutsättningarna att få ihop kalkylen har stigit tack vare att solcellerna har blivit effektivare och att elpriserna har stigit. Många tycker fortfarande att det är attraktivt, men det är viktigt att man använder elen själv så man slipper nätavgiften, säger Lars Laurin.
För att få till en så bra kalkyl som möjligt rekommenderar han en noggrann analys av elförbrukningen på gården. Via inlogg eller datakörningar från elleverantören går det exempelvis att få en bra bild av hur mycket ström som förbrukas under dygnets ljusa timmar, samt under sommar- och vinterhalvåret.
– Med bidrag kan man få en återbetalningstid på 6-6,5 år, eller 7,5-8 år om man inte får bidrag och samtidigt räknar med energiskatten. Betalar man däremot inte energiskatt som man inte gör inom LRF-sektorn tar det ett år längre, säger Lars Laurin.
Rotavdrag
Privatpersoner får däremot räkna med en återbetalningstid på 11-12 år, men kan å andra sidan ta hjälp av rotavdraget för att täcka delar av arbetskostnaden. På en totalinvestering på 100 000 kronor blir avdraget dock aldrig högre än nio procent, enligt Lars Laurin och det hänger samman med att staten har bestämt att arbetskostnaden för en solcellsinstallation aldrig kan vara högre än 30 procent av investeringsbeloppet.
Ovissheten kring bidragen gör redan nu att Lars Laurin bygger upp alla kalkyler på att bidraget inte betalas ut. Men även om bidragen ökar investeringsviljan gör en rad andra omvärldsfaktorer som ökad miljömedvetenhet att solcellsinstallatörerna har jobb ändå. Mats Fimmerstad blir allt mer övertygad om att bidragen kommer att fasas ut.
– Just nu har vi jobb ändå. Personligen kan jag tycka att man inte ska ha så stora stöd när vi kommer ner på en payoff-tid på sex år eftersom det handlar om skattemedel, säger Mats Fimmerstad.
Fakta: Så mycket kostar det
Pris före bidrag: 275 500 kronor
Solcellsyta: 144 kvadratmeter
Installerad effekt: 24,6 kilowatt
Beräknad årsproduktion: 22 600 kilowattimmar
Förbrukning på fastigheten: Läses av individuellt, men i vårt exempel 80 procent.
Försäljning: Resterande, i vårt exempel 20 procent.
Återbetalningstid: 6,5 år (efter bidrag).
Avskrivning: 20 000 kronor/år.
Underhållskostnad, fast: 2 500 kronor per år.
Övrigt: Monokristallina solceller, europeisk tillverkning, montage på plåttak.
Kommentarer
Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.