SLU vill starta ny ingenjörsutbildning

Men att dra i gång en utbildning av det här slaget är en lång process. Först och främst krävs tillstånd från regeringen, eftersom universitetet inte har rätt att examinera civilingenjörer i dag.

Det gör att utbildningen, med all den planering som krävs, kan komma i gång först under 2023.

På vilket sätt kommer en civilingenjörsutbildning på SLU att skilja sig från andra ingenjörsutbildningar?

– Framför allt kommer de ha kunskap om de gröna näringarna, som jord- och skogsbruk. Det är det ena. En annan sak är att vi kommer att ha stort fokus på den digitalisering som sker inom dessa områden. Det gör att vi tycker att utbildningen kommer att få en bra profil som passar väl in i det som SLU gör, säger Pär Forslund, prodekan på fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap.

Förhoppningen är att alla – från det största skogsbolaget till den minsta lantbrukaren – ska dra nytta av att få in mer ingenjörskompetens i branschen.

Övergripande processer

Att effektivisera produktionen och skapa mer precisa metoder inom områden som skadebekämpning är bara några exempel på områden som civilingenjörerna kommer att kunna jobba inom, förklarar Pär Forslund.

Till skillnad från den gamla teknikagronomutbildningen, som var mer inriktad mot byggnader, maskiner och rådgivning, kommer SLU:s civilingenjörsutbildning också att vara mer inriktad mot mer övergripande processer. Men det betyder inte nödvändigtvis att ingenjörerna kommer att sitta och bygga robotar eller knacka kod hela dagarna, även om det också kommer att vara en gångbar yrkesväg.

Vilken typ av yrken ser du att ingenjörerna kommer att jobba inom?

– Vi ser i dag att Lantmännen, skogsbolag och andra stora organisationer anställer civilingenjörer för att arbeta med frågor som rör digitaliseringen, men där ingenjörerna egentligen inte har någon kunskap inom de gröna näringarna. Där ser vi en nisch. Sen är det bara fantasin som sätter gränserna, säger Pär Forslund.