Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 7 oktober

    Björnen som ersatte hästen i skogen

    Skogstraktorn Bamse kom rätt i tiden. Sverige var i förändring och skogsbruket var i behov av nya maskiner. Med sin sega motor och fiffiga bandkonstruktion blev den med tiden lite av en legend. Hästen ersattes av en björn.

    Under 1950-talet effektiviserades huggandet med hjälp av motorsågen men mekaniseringen av transporterna i den svenska skogen tog inte rejäl fart förrän på 1960-talet. Framkörningen av virket, från stubbe till basväg, och skotning till avlägg vid bilväg eller flottningsled sköttes ännu av hästar.

    Omkring 90 procent av allt virke kördes fram med häst ända in på 1960-talets början. När lönerna drevs upp och arbetskraften försvann från skogsbygd till jobb i tätort påbörjades en mekanisering av transporterna. Det skedde under en ganska kort period om cirka tio år.

     Traktorn BM 230 Victor som kom ut på marknaden 1955 blev basen i skogsmaskinen Bamse vilken lanserades ett par år senare än traktorn.
    Traktorn BM 230 Victor som kom ut på marknaden 1955 blev basen i skogsmaskinen Bamse vilken lanserades ett par år senare än traktorn.
     Från början var Bamse lackad i grönt. Den här maskinen stod vid fototillfället parkerad i Odalmannens museums lokaler i Linköping.
    Från början var Bamse lackad i grönt. Den här maskinen stod vid fototillfället parkerad i Odalmannens museums lokaler i Linköping.

    Halvbandarna, jordbrukstraktorer med band, drog betydligt bättre än en traktor med snökedjor och kunde mäta sig med helbandarna. Men de hade sina nackdelar och det var att transmissionerna på traktorerna inte höll för den hårdare körningen. Band och styrbromsar nöttes snabbt ut. Vid stora snödjup kunde halvbandarna stegra sig och köra fast.

    1954 började Östbergs Smidesverkstad i Alfta, ÖSA, tillverka helbandsutrustningar, så kallade ”Alfta-band” för importerade bandtraktorer. Den stora succén för maskintypen kom dock först med BMB 230 som fick namnet Bamse. Den nya skogstraktorn presenterades för allmänheten vid Skogsveckans maskinvisning i april 1957. Maskinen imponerade på skogsfolket.

     Denna Bamse såldes på en auktion i maj 2018 för 37 000 kronor. De hydrauliska kranarna blev mer vanliga på 1960-talet.
    Denna Bamse såldes på en auktion i maj 2018 för 37 000 kronor. De hydrauliska kranarna blev mer vanliga på 1960-talet.
     Bamse behövdes när folk i skogsbygderna började flytta till staden och de nya jobb som växte fram där. Hästarna som var mer arbetskrävande blev utkonkurrerade av skogsmaskinen.
    Bamse behövdes när folk i skogsbygderna började flytta till staden och de nya jobb som växte fram där. Hästarna som var mer arbetskrävande blev utkonkurrerade av skogsmaskinen.

    BM:s segdragande traktor 230 Victor blev basen i skogstraktorn Bamse som utvecklades i samarbete mellan BM och ÖSA. Bamse var en spakstyrd helbandstraktor försedd med drivband som löpte över gummihjul. Det var inget nytt i sig men Bamse sågs som mer rejäl än tidigare fabrikat på marknaden.

    BM lovade att Bamse skulle kunna ta 10-12 kubikmeter i terräng och över 20 kubikmeter på basväg. På vintern, med vinterband och kälkar, skulle Bamse klara timmertransporter på 8-12 ton. Skogsägarna matades med argument som Bamses starka och segdragande motor, bandens effektiva markgrepp, kapaciteten i lastning och körning och att maskinen kunde skötas av en man.

    Bamse skilde sig, i alla fall enligt reklamen, från den vanliga typen av skogsmaskiner vid den tiden på sättet vilket drivbanden arbetade. Genom att banden löpte över gummihjul i en boggi upphängd i en svängelaxel arbetade alltid banden följsamt mot marken. Det skulle göra att gripförmågan ökade avsevärt och tillverkaren menade att maskiner utan denna typ av konstruktion ofta gick med banden ovanför markytan. Bandens sätt att arbeta, motorns segdragningsförmåga och viktfördelningen skulle göra att Bamse kunde dra smidigt och jämnt utan att föraren behövde växla ned.

     BM Bamse tuffade lugnt och försiktigt fram i skogen. Konstruktionen skulle göra att banden fick ett bättre grepp om marken än andra maskiner på marknaden.
    BM Bamse tuffade lugnt och försiktigt fram i skogen. Konstruktionen skulle göra att banden fick ett bättre grepp om marken än andra maskiner på marknaden.
     Enligt en broschyr från 1957 fanns det sittplats till föraren såklart men även till en hjälpare. Att skogsmaskinen är byggd på en traktor syns tydligt på denna bild.
    Enligt en broschyr från 1957 fanns det sittplats till föraren såklart men även till en hjälpare. Att skogsmaskinen är byggd på en traktor syns tydligt på denna bild.

    Bamse leverades som standard med hel bukplåt, kylarskydd, stötfångare med redskapslåda, stödbåge för föraren och komplett belysning. Under 1950-talet var det vanligast med mekanisk vinsch och linkran.

    Den hydrauliska kranen blev mer vanlig under 1960-talet, mycket tack vare utvecklingen av hydrauliken. 1960 lanserades en ny version av Bamse. Den hade en fördelaktigare viktfördelning genom att hjulbasen förlängts med 125 millimeter. Andra förbättringar i konstruktionen som gjordes var styrkopplingarna, bakkroppen, och påbyggnaden med vinsch och främre lyftram.

    En ny överbyggnad gav föraren bättre sikt och enklare insteg. Större helhydrauliska kranar krävde även förstärkningar i hydraulsystemet. Som kronan på verket lackades Bamse röd istället för grön. Priset i juni 1960 var 24 000 kronor vilket motsvarar cirka 284 000 kronor i dagens penningvärde.

     Spakstyrning och fem växlar var bland annat det som föraren hade att hantera.
    Spakstyrning och fem växlar var bland annat det som föraren hade att hantera.
     BM och Ösa i samarbete tillverkade denna skogsmaskin kallad Bamse. En seg och stark björn. Det gjorde över 700 exemplar.
    BM och Ösa i samarbete tillverkade denna skogsmaskin kallad Bamse. En seg och stark björn. Det gjorde över 700 exemplar.

    Del 2 om hästar och maskiner i skogsarbetet. Läs del 1 här.

    ÖSA

    ÖSA – Östbergs Fabriks AB tillverkade skogsbruksmaskiner och var en av aktörerna vid mekaniseringen av skogsbruket. Företaget tillverkade skördare, skotare, kranar och diverse ombyggnad av olika skogsfordon. Alfta-banden, tillverkningen startade 1952, blev en stor produkt som användes för att både hel- och halvbandsutrusta andra fabrikat som Caterpillar, International-Harvester, Allis-Chalmers, Porsche, Fiat, Case, Bristol och Oliver. Företaget köptes av Timberjack (John Deere) och 1993 flyttades tillverkningen efter en sejour i Filipstad till Finland.

    Källa: Wikipedia

    BM Bamse (1957)

    Motor: Tvåcylindrig, 30 hk vid 2 000 v/min.

    Styrning: Spakstyrning, styrkopplingar av flerlamellstyp

    Max hastighet: 17,6 km/h på femte växeln vid 2000 v/min.

    Band: Bandplattans bredd, sommarband 360 mm, vinterband 500 mm.

    Vikt: Standard med sommarband, 2 450 kg, med vinterband, 2 480 kg. Med vinsch och lastkran, 2 750 kg. För hydraulisk redskapslyft tillkom 125 kg.

    Konstruktion och tillverkning av bandaggregatet skedde i samverkan mellan AB Bolinder-Munktell och Östbergs Smidesfabrik, Alfta.

    Källa: Broschyr från Bolinder-Munktell, 1957

     Listan över extra utrustning var lång.
    Listan över extra utrustning var lång.

     Skogstraktor Bamse på ÖSA-träff i Alfta hösten 2015.
    Skogstraktor Bamse på ÖSA-träff i Alfta hösten 2015.

    Till toppen