Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 31 december 2016

    Så ser jordbruket ut 2036

    20 år är inte jättelångt in i framtiden, men det är ändå tillräckligt länge för att både teknisk och politisk utveckling kan ha ändrat förutsättningarna för lantbruket fullständigt.

    FOTO: maki_shmaki

    I en serie på ATL.nu har vi frågat forskare, lantbrukare, studenter, rådgivare och uppfinnare om hur de tror att jordbrukets fältarbete ser ut när år 2036 närmar sig sitt slut.

    De flesta verkar vara överens om att elektriciteten blir den dominerande kraftkällan till växtodlingens maskiner i framtiden.

    Medan vissa tror att batteritekniken utvecklats tillräckligt för att maskinerna ska kunna rulla en dag på fältet, tror andra på vätgasdrivna bränsleceller eller maskiner kopplade till elnätet på olika sätt.

    Oljeväxtodling

    Mycket av energiproduktionen sker på lantbruken i form av oljeväxtodling, solkraft och vindkraft. Flera menar också att energin i princip kommer att vara gratis.

    ”Låt oss ta tillvara den, så kan traktorn år 2036 få den fria kraft den behöver”, skriver lantbrukaren och uppfinnaren Kurt Hansson som redan i dag har en kabeldriven eltraktor.

    Många av de traktorer som säljs i dag kommer fortfarande att rulla om 20 år. Om visionen om ett fossilfritt Sverige 2030 slår igenom kommer det alltså år 2036 att vara biodiesel, HVO eller andra varianter, i traktortankarna.

    ”Förädlad industriraps”

    ”Råvaran till HVO är (år 2036) en förädlad industriraps som är speciellt framtagen för ändamålet. Möjligtvis har förädlingen gjorts med hjälp av GMO-teknik”, skriver maskinrådgivaren Fredrik Hallefält på Hushållningssällskapet i Skåne.

    Just genmodifiering tror många har fått genomslag.

    ”Veteskördarna har uppnått normalnivåer på 17 ton per hektar. Det har möjliggjorts genom klimateffekter, DNA-teknikbaserad växtförädling och minskad markpackning.”, skriver forskaren Per Frankelius i sina funderingar.

    Många små lantbruk finns kvar

    Generellt tror man att lantbruken har specialiserat sig mera och att många små lantbruk finns kvar.

    Högteknologin har slagit igenom ännu mer. Sensorer i jorden, på redskap och i luften håller i realtid koll på vilka åtgärder som behövs för att förutsättningarna ska vara optimala. Dräneringssystem är kombinerade med bevattningssystem för att fukthalten ska vara rätt.

    Bondens arbetsinsats har minskat avsevärt.

    ”Dagens modell att äga sina egna maskiner minskar och maskinbolag får en viktigare roll att leverera tjänster”, skriver forskaren Oscar Lagnelöv.

    Med tekniska möjligheter att logga all data från produktionen tror också flera av skribenterna att kravet från konsumenterna ökar.

    Man kommer att vilja veta exakt hur mycket energi och kemikalier som använts och nya certifieringar uppstår där konsumenterna lätt kan välja utifrån vad man föredrar.

    Återkommer om 20 år

    Det enda vi säkert kan veta om de närmaste 20 åren är att teknikutvecklingen fortsätter.

    ATL hoppas kunna återkomma till texterna i december 2036 när vi har facit i hand.

    Alla delar i serien:

    Oscar Lagnelöv, forskare JTI/RISE:Eldrift och rationalisering

    Hushållningssällskapets maskinrådgivare Fredrik Hallefält: ”EU-stöden har fasats ut”

    Civilingenjör Elin Einarsson Lindvall: ”Fältarbetet har nått en vändpunkt”

    Forskaren Per Frankelius:”Stadsbor betalar för att leka bönder”

    Forskaren Gunnar Larsson, SLU: Gränsen mellan konventionell och ekoodling minskar

    Uppfinnaren Kurt Hansson: Trådlös kraft till traktorn

    Teknikreportern Hans Dahlgren: Rälsodling är nya lösningen

    Lantmästarstudenterna: Så brukar vi marken år 2036

    Till toppen