Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 10 februari

    Så bra är den nya släcktekniken

    Flera satsningar på ny teknik för att bekämpa skogsbränder har sett dagens ljus på senare år. Men hur bra står de sig i verkligheten? ATL tog hjälp av två experter.

     Terris konceptmaskin kan utrustas med en pump och vattentank på 1 200 liter, och kan enkelt lastas upp på ett bilsläp för snabb transport. Med ett vanligt släckmedel går det att få sju gånger så stor släckvolym.
    Terris konceptmaskin kan utrustas med en pump och vattentank på 1 200 liter, och kan enkelt lastas upp på ett bilsläp för snabb transport. Med ett vanligt släckmedel går det att få sju gånger så stor släckvolym. FOTO: Terri

    Det sägs att bara naturen själv kan stoppa en riktigt stor skogsbrand. Men sedan Västmanlandsbranden 2014 och brandsommaren 2018 har det också kommit flera nya tekniklösningar som ska hjälpa människan att stävja bränderna.

    Vattenbombande flygplan, drönare och tankförsedda skogsmaskiner är några exempel. Frågan är bara hur den nya tekniken står sig?

    För att reda ut den frågan tog ATL hjälp av två experter, Fredrik Edlund på räddningstjänsten i Medelpad, som själv var med vid Västmanlandsbranden och Rickard Hansen på MSB, som har skrivit läroböcker i ämnet.

     Håkan Johanssons flakväxlarramp hyllas av experterna eftersom många räddningstjänster redan bygger förflyttningen av specialutrustning på just lastväxlarbilar.
    Håkan Johanssons flakväxlarramp hyllas av experterna eftersom många räddningstjänster redan bygger förflyttningen av specialutrustning på just lastväxlarbilar. FOTO: David Larsson

    Skotartank inget nytt

    Att bära med sig stora mängder vatten på skotaren är inget nytt. Så sent som 2019 skrev ATL exempelvis om Gnosjöbon Kristoffer Sandkvist Krutrök, som när han satte en gammal vattentank på skotaren kunde bära med sig lika mycket vatten som en modern brandbil.

    Det krävs dock ingen större trendspaning för att konstatera att det har hänt en hel del på temat på senare år. Sedan dess har liknande koncept utvecklats av både Terri och Ponsse, och nu senast också av Håkan Johansson, som har konstruerat en egen lastväxlarramp, som ska passa en rad modeller.

    Alla tre koncepten hyllas av Fredrik Edlund och Rickard Hansen, men båda ställer sig lika frågande till kapaciteten på Ponsses vattenspruta. Att kanonen kan trycka ut upp till en kubikmeter i minuten ses som onödigt.

    – Kanoner har vi ofta vid cisternbränder, men i skogen bygger man ofta ut ett slangsystem från en tank för att komma runt skogsbranden och sedan släcker man den allt eftersom, säger Fredrik Edlund.

    Därför är snarare pumpkapaciteten ut i ledningarna en mer central fråga, eftersom det avgör hur mycket vatten man kan pumpa ut.

    Lastväxlarrampen hyllas också eftersom den gör att man snabbt kan ta sig ut i skogen.

    – Lastväxlarrampen för skotaren är bra, för där utnyttjar man att många räddningstjänster redan har lastväxlare, säger Rickard Hansen.

    Fördelen blir framför allt uppenbar i otillgänglig terräng, där det vanligtvis skulle ta timmar att bygga slang.

    – Ta ett åsknedslag på ett berg till exempel. En gång tog det oss tre timmar att bygga ut slangsystemet innan vi ens kunde börja spruta vatten. Kan man då få ut tio kubikmeter kan det göra stor skillnad, säger Fredrik Edlund.

    Avgörande för insatsen blir i så fall hur snabbt man kan ställa en skotare på en trailer och få ut den i terrängen. Här finns det mycket att vinna på att utveckla täta samarbeten mellan räddningsförbunden, skogsbolagen och skogsägarföreningarna.

    Hur ser du på riskerna för skotarföraren?

    – Jag tror inte att det är något problem, eftersom vi skickar med brandpersonal med kommunikationsutrustning. Alla skogsmaskiner brukar också ha bra gps-positionering så man hittar fram.

    Terriskotaren då?

    – Det ser ut som en förnämlig maskin, och höll man bara på med skogsbrandsbekämpning skulle man gärna vilja ha en sådan där, säger Fredrik Edlund.

    Han sätter fingret på något som är minst lika viktigt som utrustning: Förutom hårdvara i form av maskiner och redskap krävs även ”mjukvara” i form av teori och beprövad erfarenhet. På sikt skulle han därför gärna se att Sverige fick en nationell skogsbrandsresurs.

    – Kan du skicka in 20 man som är experter på skogsbrandsbekämpning så är det nog något som många vill använda. Det ger fördelar när man ska tolka väderdata och skapa riskprognoser. Men det ger också kunskaper i hur man ska leda en stor skogsbrand. Det som är problemet nu är att de som jobbar med dessa bränder får mycket erfarenhet, men de inträffar så sällan att de hinner gå i pension innan nästa storbrand.

    LISTA: Här är det nya släckteknikenLÄS MER: Experten: Skogsägare kan bli bättre på brandskyddLÄS OCKSÅ: Skopande flygplan nytt vapen i kampen mot skogsbrändernaLÄS OCKSÅ: Vattentank på skotaren oslagbart under skogsbranden

    ATL TV: Ny ramp gör skotare till brandfordon

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen