Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 8 oktober

    Ökad risk för fuktvandring i spannmålen

    Med de höga temperaturer som rådde under skörden är det i år extra viktigt att vara observant på fuktvandring i spannmålssilon. Det säger Nils Jonsson, forskare inom torkteknik.

     Med sjunkande utetemperaturer finns det risk för en fuktvandring till det övre spannmålsskiktet.
    Bild 1/2 Med sjunkande utetemperaturer finns det risk för en fuktvandring till det övre spannmålsskiktet. FOTO: Rise
     Spannmålsspjut med temperaturgivare finns i längder på upp till tolv meter.
    Bild 2/2 Spannmålsspjut med temperaturgivare finns i längder på upp till tolv meter. FOTO: Liros

    I år tröskade många sin spannmål när det var runt 30 grader varmt, och har därför haft svårt att få ner temperaturen i sitt skördade material.

    – Det gör att man inte har kunnat kyla spannmålen tillräckligt i varmluftstorken, alltså helst under 20 grader Celsius. Detta blir ett problem framförallt om man saknar luftningsmöjligheter i sitt spannmålslager och inte har kunnat kyla den i efterhand, säger Nils Jonsson, som arbetar med spannmålshantering på forskningsinstitutet RISE.

    ”Såg ut som en gräsmatta i silon”

    En viktig parameter i sammanhanget är att de centrala delarna av lagret kan hålla inläggningstemperaturen en bra bit in på vårkanten. Risken för att det övre spannmålslagret blir fuktigt ökar när temperaturen mot omgivningen är runt 30 grader. I värsta fall kan det leda till mögel- och insektsangrepp, och att spannmålen börjar gro.

     Eftersom många tröskade mitt under sommarens temperaturtopp kan man i år förvänta sig att många har haft svårt att kyla ner sitt spannmål. Det ökar i sin tur risken för fuktvandringar.
    Eftersom många tröskade mitt under sommarens temperaturtopp kan man i år förvänta sig att många har haft svårt att kyla ner sitt spannmål. Det ökar i sin tur risken för fuktvandringar.

    – En viss betydelse har silons storlek, och i en större silo blir fuktvandringen mer omfattande. I ett fall uppmätte vi ökningen av vattenhalten till 25 procent i centrum av silotoppen i en silotork som rymde 1 000 ton och där övrig spannmål höll 16 procent, säger Nils Jonsson och berättar att det såg ut som en gräsmatta i silon eftersom spannmålen inte hade kylts ner ordentligt.

    Rekommenderar att spannmålen kyls

    För anläggningar som saknar luftningsmöjligheter kan det därför vara rekommenderat att blanda om spannmålet så fort som möjligt eller kyla ner den i torken. Ett tredje alternativ kan också vara att borra ner luftningsspjut i skördematerialet.

     Vid sidan av temperaturövervakningen kan en regelbunden besiktning av det övre spannmålslagret också vara bra med jämna mellanrum.
    Vid sidan av temperaturövervakningen kan en regelbunden besiktning av det övre spannmålslagret också vara bra med jämna mellanrum. FOTO: Per-Olof Stoltz

    – Vår rekommendation är egentligen att man kyler spannmålen så fort differensen mot omgivningstemperaturen är över sju grader, fortsätter Nils Jonsson.

    Enligt Ingvar Larsson, som är supportansvarig för spannmålsövervakningssystemet Grain-Watch, bör silotemperaturerna övervakas åtminstone veckovis fram till december. Sen ökar risken igen i takt med stigande vårtemperaturer.

    – Normalt sett hänger vi in linor som mäter temperaturen, men det får man i så fall göra innan man fyller silon. Det finns alla metoder, från att man läser av det manuellt till att man kopplar det till en dator som övervakar och larmar.

    Planlagrat

    Som alternativ kan man även använda spannmålsspjut på upp till tolv meter, som är utrustade med en temperaturgivare varannan meter. Fördelen är att spjuten även fungerar bra i planlager.

    Att kunskapen om förvaringsriskerna sprids är extra viktigt i takt med att allt fler väljer att lagra sin spannmål hemma för att kunna sälja av den när priset står som högst, enligt Nils Jonsson.

    Han påminner också om vikten av att använda andningsskydd och skyddskläder om man exponeras för mögelgifter eftersom man annars kan drabbas av andningsproblem, febertoppar och astmatiska besvär. För den som är observant finns det fortfarande alla möjligheter att förebygga lagringsproblemen.

    – Detta sker inte direkt, utan under flera månaders tid. Det är först nu som vi börjar få låga ute-temperaturer, säger Nils Jonsson.

    Till toppen