Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 19 november

    Nytt aggregat suger kantgräs

    Jordberga

    I Skåne testas ny utrustning för att kunna ta tillvara på biomassan när gräset klipps vid vägkanter. Det är Trafikverket som finansierar ett treårigt försök där materialet görs till biogas.

    Maryhills Lantbrukstjänst i södra Skåne har utrustat sin redskapsbärare Energreen ILF 1500 med ett klippaggregat från holländska Herder. Det som är speciellt med aggregatet är att det är utformat för att ta tillvara på materialet som klipps. De två rotorerna med knivar skär av gräset som kastas uppåt inne i kåpan.

     Under tre år ska försöket i Skåne ska ta reda på om det lönar sig klimatmässigt och ekonomiskt att ta vara på gräset när vägkanter klipps.
    Under tre år ska försöket i Skåne ska ta reda på om det lönar sig klimatmässigt och ekonomiskt att ta vara på gräset när vägkanter klipps. FOTO: Hans Dahlgren

    Till kåpan på aggregatet är en kraftig fläkt kopplad med en grov slang som suger gräset från aggregatet och blåser ut det på en vagn bakom redskapsbäraren.

    – Denna maskin suger inte nere vid marken, för att man inte ska få med grus och annat till biogasanläggningen, säger Dennis Holmdal, maskinförare på Maryhills Lantbrukstjänst.

    Tanken är att även insekter och frön ska bli kvar på marken. Förutom klimataspekten syftar projektet nämligen också till att gynna arter som trivs i mager jord och grus vid vägkanter. Då får inte maskinen suga för hårt nere vid marken.

    LÄS OCKSÅ: Vägkansprojektet kan ge entreprenörer klimatbonus

     Principen för att styra systemet är likadan som för andra aggregat, men här får föraren även hålla koll på fläkt, slang och vagn.
    Principen för att styra systemet är likadan som för andra aggregat, men här får föraren även hålla koll på fläkt, slang och vagn. FOTO: Hans Dahlgren

    Det är Gasums biogasanläggning i Jordberga som tar emot materialet. De har under sommaren haft ögonen på det material som kommit in, men det har varit väldigt rent och inte krävt några särskilda åtgärder.

    Monteringen av utrustningen på redskapsbäraren har Maryhills lantbrukstjänst gjort själva.

    – Vi har satt på slangar och fläkt och förlängt draget för att vi ska kunna svänga runt och lägga kranen i transportläge.

     På kraftuttaget fram sitter en extra hydraulpump till fläkten.
    På kraftuttaget fram sitter en extra hydraulpump till fläkten. FOTO: Hans Dahlgren
     Sugslangen är kopplad till kåpan på aggregatet.
    Sugslangen är kopplad till kåpan på aggregatet. FOTO: Hans Dahlgren

    Hydrauliken på redskapsbäraren är på pappret tillräcklig för att driva allt, men har ändå kompletterats med en extra hydraulpump till fläkten. Den sitter monterad på en ställning kopplad till det främre kraftuttaget.

    – Vi var rädda för att oljan skulle bli för varm under varma sommardagar, säger Kjell-Inge Nilsson på företaget.

     Gräset hackas inte, utan skärs av knivarna och sugs uppåt.
    Gräset hackas inte, utan skärs av knivarna och sugs uppåt. FOTO: Hans Dahlgren
     Fläkten, som är monterad baktill på redskapsbäraren, suger gräset från aggregatet och blåser det sedan in på vagnen bakom.
    Fläkten, som är monterad baktill på redskapsbäraren, suger gräset från aggregatet och blåser det sedan in på vagnen bakom. FOTO: Hans Dahlgren

    Föraren Dennis Holmdal har klipp mycket vägkanter tidigare och kör även olika lantbruksmaskiner. Att lära sig hantera den nya utrustningen var inte någon större utmaning.

    – Det har varit ganska lätt

    Vad behöver man hålla koll på?

    – Så att det inte blir stopp i slangarna och så på trafiken.

     Dennis Holmdal
    Dennis Holmdal FOTO: Hans Dahlgren

    För att se trafiken bakom vagnen finns en kamera monterad. Vad gäller stopp i slangarna har man märkt att det kan bli lite trögt om man klipper precis när det regnar. Dessutom får inte vägkanterna vara för vildvuxna, utan måste klippas regelbundet och arbetet måste påbörjas i tid på våren.

     Kjell-Inge Nilsson
    Kjell-Inge Nilsson FOTO: Hans Dahlgren

    – Egentligen ska vi inte börja förrän första juni, men vi har föreslagit att vi ska börja den första maj i stället, säger Kjell-Inge Nilsson.

     Under tre år ska försöket i Skåne ska ta reda på om det lönar sig klimatmässigt och ekonomiskt att ta vara på gräset när vägkanter klipps.
    Under tre år ska försöket i Skåne ska ta reda på om det lönar sig klimatmässigt och ekonomiskt att ta vara på gräset när vägkanter klipps. FOTO: Hans Dahlgren
     Biogasanläggningen i Jordberga.
    Biogasanläggningen i Jordberga. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen