Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 7 november

    Ny svensk robotlösning ska minska markpackningen

    Katrineholm

    En autonom spannmålsbärare som minskar markpackningen och samtidigt löser några av arbetskraftsproblemen i branschen. Om allt går enligt planerna kan det svenska robotkonceptet Fieldgofer finnas på marknaden om några år.

    ATL har träffat utvecklarna bakom det unika projektet, som har formats helt utifrån det lokala lantbrukets behov.

     Efter lastningen av spannmålscontainern kör roboten ut till skördetröskan och lastar upp spannmål. Därefter ställer den av containern på en fältvagn och plockar upp en ny container innan den kör ut till skördetröskan igen.
    Efter lastningen av spannmålscontainern kör roboten ut till skördetröskan och lastar upp spannmål. Därefter ställer den av containern på en fältvagn och plockar upp en ny container innan den kör ut till skördetröskan igen. FOTO: Fieldgofer

    – Man har suttit där ett antal timmar i tröskan och funderat över hur man ska kunna göra det här effektivare, säger Karola Reuterström, som driver Stora Lövhulta gård, och som nu är en av de bärande personerna bakom robotkonceptet Fieldgofer.

    – Dels tänker man på markpackningen och varför maskintillverkarna inte gör något åt det här, eftersom det gör att vi kommer att tappa skörd. Jag har länge funderat över någon typ av redskap som skulle kunna följa efter mig och tröskan, fortsätter hon.

    Så det finns behov av en sådan här maskin på de sörmländska jordarna?

    – Ja, absolut. Ofta pratar man om de stora gårdarna. Men jag tror även att de mindre gårdarna, där man jobbar själv, skulle ha nytta av en sådan här lösning.

     Lastvikter över sju ton är inte otänkbart när roboten sätts i produktion. För att bibehålla en hög jordhälsa är det dock viktigt att axeltrycket inte överstiger sex ton, enligt utvecklarna bakom robotkonceptet Fieldgofer.
    Lastvikter över sju ton är inte otänkbart när roboten sätts i produktion. För att bibehålla en hög jordhälsa är det dock viktigt att axeltrycket inte överstiger sex ton, enligt utvecklarna bakom robotkonceptet Fieldgofer. FOTO: Fieldgofer

    Töms via bottenlucka

    Konceptet, som utvecklingsteamet har sökt patent för, bygger på en U-formad robot som använder mindre containrar för att transportera spannmålen till fältkanten. Där ställer den av behållaren på en fältvagn och plockar upp en ny container innan den kör ut till skördetröskan igen. Containrarna töms sedan med hjälp av en lucka i kärlets botten.

    – Det gör att den kommer passa med de flesta av de konventionella tippgroparna, säger Mattias Larsson på Abbotnäs säteri, som också har deltagit i utvecklingsarbetet.

    Traktorföraren är alltså inte helt bortrationaliserad i det här konceptet, utan behövs fortfarande för att säkerställa säkra vägtransporter till och från spannmålsfältet.

     Brett samarbete. Joakim Fröberg, senior forskare RISE, Johan Relefors, forskare Robotdalen, Lars Krantz, senior adviser Automation Region, Mattias Larsson, lantbrukare Abbotnäs Säteri, Karola Reuterström, lantbrukare Stora Lövhulta gård, Cilla Krantz, verksamhetsledare Agro Sörmland, och Per Frankelius, docent Linköpings Universitet, är några av dem som deltar i utvecklingsarbetet.
    Brett samarbete. Joakim Fröberg, senior forskare RISE, Johan Relefors, forskare Robotdalen, Lars Krantz, senior adviser Automation Region, Mattias Larsson, lantbrukare Abbotnäs Säteri, Karola Reuterström, lantbrukare Stora Lövhulta gård, Cilla Krantz, verksamhetsledare Agro Sörmland, och Per Frankelius, docent Linköpings Universitet, är några av dem som deltar i utvecklingsarbetet. FOTO: Fredrik Stork

    Vill se mindre tröskor

    Förutom de aktiva lantbruksföretagen har produktutvecklingen hittills engagerat representanter från Agro Sörmland, Rise, Robotdalen, Automation Region och Linköpings Universitet.

    Fortfarande är det långt kvar innan en färdig robot kan se dagens ljus. Men i bästa fall räknar Linköpingsforskaren Per Frankelius med att gruppen kan ställa ut en första prototyp på Agritechnica redan om två år.

    Produktutvecklingen har hittills finansierats genom ett bidrag från landsbygdsutvecklingsorganet Leader på 200 000 kronor. Men för att realisera idén kommer det att krävas ny finansiering och sannolikt även en ny stark partner som kan driva projektet framåt.

    Vem denna industripartner kan tänkas bli är inte klart, men gruppen har krokar ute.

    – Om något stort fint lantbruksföretag vill gå in i det här är vi intresserade, men det här är även ett tillfälle för en ny utomstående aktör som vill slå sig in i lantbruksbranschen, säger Per Frankelius, som är docent vid Linköpings universitet.

    Fler användningsområden på sikt

    Med enkla påbyggnader skulle roboten på sikt även kunna användas för att sprida både flytgödsel och växtskyddsmedel, samt till olika typer av grödövervakningsuppdrag. I de simuleringar som gruppen har gjort har man dock kommit fram till att investeringen ska löna sig för lantbrukaren även utan ett sådant redskapsutbud. Bland annat ska enbart optimerade flygande tömningar kunna öka effektiviteten med upp till 20 procent.

    Ett annat viktigt delmål för projektet är även att driva på utvecklingen av mindre tröskor.

    Så Claas med flera är helt fel ute när de lanserar tankstorlekar på 18 000 liter?

    – JAAAA, skriker den intervjuade trion samstämt.

    – De är helt fel ute. Jag förstår inte hur de tänker. Vi kommer få skördedepressioner och stål är dessutom dyrt. Jag tror inte riktigt att tillverkarna förstår problemet, säger Karola Reuterström.

    Relaterade artiklar

    Till toppen