Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 10 september

    Listan: Tio största lantbruksinnovationerna just nu

    Följ med i vår löpande rapportering. Här guidar ATL dig till några av de största svenska utvecklingsprojekten inom jord och skog just nu. Men här finns också länkar, kommentarer och merläsning för dig som vill lära dig mer om nya spännande tekniker.

    Sverige är ett industriland som är fullt av skickliga innovatörer och kluriga uppfinnare. Det märks inte minst inom jord- och skogssektorn där ATL löpande håller kontakt med flera spännande företag.

    I den här artikeln samlar ATL-redaktionen några av sina favoriter just nu. Notera att listan uppdateras löpande i takt med att det kommer ny information.

     Per Frankelius vid Linköpings universitet besöker Agritechnica.
    Per Frankelius vid Linköpings universitet besöker Agritechnica. FOTO: Hans Dahlgren

    Men för att få in en oberoende röst har vi också bett innovationsforskaren Per Frankelius, att kommentera betydelsen av de olika prototyperna och uppfinningarna. Notera att listan är utan inbördes ordning, och att vi inte pekar ut någon innovation som mer betydelsefull än någon annan.

     Inge Karlsson med prototypen till Multiflow.
    Inge Karlsson med prototypen till Multiflow. FOTO: Per Emgardsson

    Multiflow

    Vallskördemaskinen Multiflow ska minska både körskadorna och nedsmutsningen av vallfodret under fälttorkningstiden, och därmed ge ett bättre grovfoder.

    Uppfinnare och konstruktör är Inge Karlsson som driver en ekologisk dikobesättning på Hults Gård i Götaälvdalen. Principen bygger på att grönmassan strängas under traktorn, och att alla körskador koncentreras till körspåret. Totalt gör maskinen fem olika moment under skörden, allt från slåtter till vändning och strängläggning, med möjlighet att också koppla till en press i samma vända som strängläggningen.

    Satus: Prototypen ska provköras under våren 2020. För att kommersialisera idén har Inge Karlsson tidigare uttryckt behov av någon form av samarbete med en tillverkare och återförsäljare.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Jag har haft äran att följa Inge Karlssons energirika innovationsprocess i flera år. Exempelvis lyfte vi fram hans koncept Multiflow som ett lysande svenskt innovationsexempel i vår paviljong på Agritechnia 2015. Jag är fascinerad av hans vision. Inte minst jakten på att minska vallfodrets kontaminering av jord är lovvärd. Den patenterade hemligheten i form av en pickup med fingrar – fingerrotor – som varsamt plockar upp grödan är imponerande. Lika intressant är samarbetet med JTI, förlåt det heter ju Rise numera. Jag hoppas verkligen Multiflow blir en succé på världsmarknaden. Sverige behöver nya maskininnovationer som detta och nya växande företag. Kanske går Inge Karlsson lika ljus framtid till mötes som Väderstad gjort?”

    LÄS OCKSÅ:Ny vallskördemaskin ska skörda effektivare

    Tracy Aut

    Tracy of Sweden utvecklar bland annat en kamerabaserad skördarteknik, som snart ska vara klar för visning. Väl utbyggd ska tekniken hålla koll på varje enskild stock från stubben och vidare genom hela produktionskedjan. Genom att skapa ett ”digitalt fingeravtryck” för varje stock, ska tekniken inte bara skapa samordningsvinster för skogsägarna utan också rationalisera arbetssätten för sågverk, massabruk och alla andra företag i förädlingskedjan.

    Status i juni 2020: Företaget har vidareutvecklat sin prototyp, och testkör den under sommaren och hösten 2020.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Spårbarhet är en genomgående trend i såväl skogs- som lantbruk. Det drivs fram av tre krafter i omvärlden: jakten på ökad rationalitet, krav från kunder att känna till bakgrunden samt lagkrav som pressar företag att tänka hållbarhet. Vad gäller skogen har vi sett flera tekniska visioner komma och gå när det gäller spårbarhet. Tracy of Sweden utnyttjar det faktum att varje stocks årsringar är ett unikt ”fingeravtryck”. Kul för övrigt att Tracy of Sweden vann guld i SkogsElmia Innovation Award 2019. Men som sagt, det finns konkurrenter. Andra koncept är Log Marker från Otmetka som med en slags yxa stämplar in en GPS-anpassad ”tag” i varje snitt av träden. Jag önskar dem båda en lycklig innovationsprocess.”

    LÄS OCKSÅ: Spårtekniken snart klar för visningLÄS OCKSÅ: Stora vinster med spårbara stockar

     Cintocs tvåarmade skördare drar ögonen till sig.
    Cintocs tvåarmade skördare drar ögonen till sig. FOTO: Cintoc

    Cintoc

    Den tvåarmade skördaren Cintoc drar verkligen ögonen till sig. Prototypen utvecklas för att kapa och bunta så kallade klenträd. Om företaget lyckas kan man på sikt bana väg för en helt ny marknad för skogsflis. I dag är mycket av klenträden inte ekonomiskt motiverade att gallra ut, men kanske kan den här maskinen göra det tillräckligt effektivt, och samtidigt råda bot på några av människans energiproblem. Kanske kan teknik som denna rent av minska Europas behov av kolkraft i framtiden?

    Status i januari 2018: Cintocs VD har tidigare flaggat för säljstart under år 2020.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Jag måste säga att Cintocs bränsledrivare (som Skogforsk benämner den) är intressant. De har kämpat med innovationskandidaten sedan åtminstone 2015. Själva skördaraggregatet tycker jag inte är det intressanta, men däremot idén om att bunta klenträden är elegant, liksom konceptet att använda två samverkande kranar. Elegant är också att maskinens buntning är automatiserad så att föraren kan ägna sig åt avverkningen i lugn och ro. Cintoc-projektet är också ett bra exempel på att simulering med smart 3D-teknik är viktigt för produktutveckling.”

    LÄS OCKSÅ: Cintocs tvåarmade energiskördare tar form

     10-20 TWh skulle kunna plockas ut.
    10-20 TWh skulle kunna plockas ut. FOTO: Flowcut

    Flowcut

    På samma tema som Cintoc är betydelsefull är också skördaraggregatet Flowcut en intressant produkt. Även Flowcut utvecklas för att skörda så kallade klenträd upp till tolv meter. Enligt de datorsimuleringar som har gjorts ska det finnas goda förutsättningar att öka energiuttaget på det här sättet, och bara i Sverige ska potentialen i energiuttaget motsvara minst 10-20 TWh.

    Status i maj 2020: Aggregatet har testkörts under ganska lång tid i syfte att göra föraren bekväm med den lite annorlunda arbetsmetod som krävs för att maximera effektiviteten i skogen. På grund av sjukdom har projektet dock varit vilande under lång tid, och nya beslut krävs därför hur man ska gå vidare.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Flowcut är ett aggregat som, om jag förstår det rätt, handlar om att kunna skörda klena träd på löpande band i stråk genom skogen. En poäng med denna gallringsinnovation är att avverkning, avskiljning och sammanföring av stammarna sker löpande. Jag tror de började testköra maskinen redan 2015 och jag hoppas de kommer fortsätta utvecklingen.”

    LÄS OCKSÅ: Allt vi vet om Flowcut

    Kabeltraktorn

    Kabeltraktorn är något av en bubblare i utvecklingssammanhang. Många är säkert beredda att avfärda idén utan eftertanke. Men överväg då saken en gång till. Med kabel är man inte beroende av några omtvistade batterier och man kan tillgodogöra sig energin direkt utan mellanlagring. Lantbruket har dessutom redan erfarenhet av släpslangstekniken genom gödselspridningen. Innovatörer som ifrågasätter invanda mönster är alltid spännande, och därför kvalar det svenska kabeltraktorprojektet helt klart in på listan över några av de mest intressanta innovationerna.

    Status i juni 2020: Oklart.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Jag tillhör dem som länge varit skeptisk till idén att köra tunga lantbruksmaskiner med batterier. Jag vet att många inte instämmer, men jag tror nog mer på bränsleceller. Dock är ju kabelbaserade koncept en tredje väg när vi talar eldrift. Kabeltraktorer har vi sett komma och gå genom historien, och kanske är tiden mer mogen nu? Skådespelarna på denna innovationsarena består av allt från amerikanska John Deere till briljanta jordbrukare som Kurt Hansson. Jag har stor respekt för dem båda.”

    LÄS OCKSÅ: Miljonstöd för försök med kabeldriven eltraktor

     Ulf Nordbeck utvecklar Ekobot.
    Ulf Nordbeck utvecklar Ekobot. FOTO: Hans Dahlgren

    Ekobot

    Den svenska fältroboten Ekobot är utvecklad av Ulf Nordbeck för att rensa ogräs i lökodlingar. Utvecklingen bedrivs numera på ett labb i Västerås för att intensifiera robotstyrningen. Dessutom har viktiga tester gjorts för att skilja lök från ogräs. I en senare fas ska systemet även utvecklas för att möta fler behov inom precisionsjordbruket. På sikt kan kanske robotar av det här slaget även bana väg för ett ännu konkurrenskraftigare svenskt lantbruk och mer inhemsk matproduktion.

    Status i juni 2020: Ulf Nordbeck hälsar att han skyndar långsamt och att han nu har generation två ute i fält för intrimning under denna säsong.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Jag gillar Ekobot men är part i målet. Vi presenterade den nyligen på Elmiadalen under vårt seminarium med SmartAgri om innovationer för ett mindre sårbart svenskt lantbruk. Alla har ju sett hur coronan har stoppat utländsk arbetskraft att sköta hortikulturen. Det ökar intresset för robotsystem. Såväl BlueRiver i Kalifornien som Kubota i Japan har sagt att deras viktigaste drivkraft för robotutvecklingen är just rädslan för arbetskraftsbrist. Coronan har tydliggjort det ännu mer.”

    LÄS OCKSÅ:Svenska Ekobot ska testas i fält

    Fieldgofer

    Här måste vi höja ett varningens finger, eftersom Per Frankelius själv är en av dem som arbetar aktivt i projektet. Fieldgofer presenterades som vision i november 2019 och bygger på principen om en självkörande fältvagn som ska köra upp jämsides med skördetröskan för att där ta hand om spannmålen. Därefter kör roboten till fältkanten och ställer av sin container och hämtar en ny, för att sedan köra ut på fältet igen.

    Status i maj 2020: ATL-bloggaren Mattias Larsson uppger att man fortfarande väntar vi på ett viktigt och förhoppningsvis glädjande besked angående Fieldgofern.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Fieldgofer är nog världens viktigaste innovation. Skojade bara. Jag är ju part i målet. Men ett par objektiva reflektioner kan jag nog ge. Till att börja med är Fieldgofer ett resultat av ett givande samarbete där lantbrukarna Karola Reuterström (Stora Lövhulta) och Mattias Larsson (ATL-bloggare på Abbotnäs Säteri) bistått med inte minst djup kunskap om den yrkesverksamme lantbrukarens behov. Men Fieldgofer hade aldrig kommit till om inte projektet Agro Sörmland inom AgroÖst funnits. Ja, det är nog sant. Ensam är inte stark nog i dag. Vi behöver arenor för innovation som Agro Sörmland, Partnerskap Alnarp, och den digitala testbädden för digitaliserat lantbruk i Ultuna med mera.

    Hur går det då i projektet Fieldgofer? Det är ”patent pending” och jag får inte avslöja status – men kan väl avslöja att det synes se ljust ut. Går patentet igenom ska jag dansa på en sommaräng med champagne.”

    LÄS OCKSÅ: Ny svensk robotlösning ska minska markpackningen

    Plantma-X

    Plantering av skogsplantor har länge varit ett monotomt arbete. Men kanske kan Plantma-X råda bot på den saken? Maskinen manövreras av en förare medan själva planteringen sköts av en person i bakänden, som ansvarar för att ladda maskinens planteringsanordning med skogsplantor.

    Status i juni 2020: Testerna av maskinen i praktisk drift har fallit väl ut och VD Joakim Eckerström meddelar att målet är att serietillverka tre till fem maskiner under hösten.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Plantering tillhör de områden som återstår att automatisera. Att det är viktigt framgick med all tydlighet nu i våras då coronans elände stoppade inresandet av personal för skogsplanteringar. Vad jag förstår har Plantma-X klarat sina första tester med gott resultat. Maskinen är ytterligare ett exempel på samarbetets kraft. Tre nyckelaktörer ligger ju bakom det hela: Grangärde Konsult & Innovation, Sveaskog samt Svenska Skogsplantor.”

    LÄS OCKSÅ:Alla artiklar om Plantma-X

     Igor Tihonov driver drönarföretaget Solvi som sysslar med precisionsodling.
    Igor Tihonov driver drönarföretaget Solvi som sysslar med precisionsodling. FOTO: Fredrik Stork

    Solvi

    Drönarbaserat jordbruk har varit i ropet i flera år. Solvi är ett av företagen som tar fram tjänster för allt från kväveplanering till skördeprognoser av exempelvis pumpor och grönsaker. Men företaget utvecklar även drönartjänster för precisionsstyrd ogräsbekämpning.

    Status i juni 2020: Utvecklingen av verktygen för skördeprognoser i grönsaker rullar vidare, liksom projektet med platsspecifik ogräsbekämpning.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Solvi är ett intressant exempel på entreprenördrivet innovationsföretag inom den gröna sektorn, tillika spännande företag sprunget ur SLU. Det är ett ungt företag, grundat så sent som 2015. Nyckelpersonen Igor Tihonov har vid sidan om sitt entreprenöriella driv två egenskaper som jag imponeras av: Dels djup kunskap om det han sysslar med, dels ödmjukhet. I kombination är det precis det man fångas av. Men Solvi är också ett exempel på förmågan hos ett företag att hitta och skapa möjligheter i nischer. Exempelvis var ju Solvi tidigt ute att erbjuda tjänster för att med drönare analysera uppkomst av gröda efter sådd. Hur som helt är Solvi intressant och jag hoppas de fortsätter sitt internationella äventyr.”

    LÄS OCKSÅ: Solvi ska fixa precisionsodlingen med drönare

    Patrios

    Gotlandsbaserade Pajse utvecklar en fullständigt unik grovfoderplastare med en enorm kapacitet. I drift ska maskinen kunna packa upp till tre ton i minuten, och samtidigt halvera plastkostnaden jämfört med rundbalar. Förhoppningen är att maskinen ska revolutionera grovfoderhanteringen. Tester har hittills visar på en mycket intressant fermenteringsprocess, som mycket väl kan konkurrera ut både plan- och tornsilolösningar, men kanske också rundbalar, när det kommer till foderkvalité och pris.

    Status: Parterna bakom utvecklingsprojektet, med upphovsmannen Mikael Liljegren och Trioplast, har uppvaktats av en rad maskintillverkare. Att utveckla maskinen i egen regi bedöms vara mycket dyrt, och därför är projektet beroende av en internationell aktör som har musklerna att utveckla prototypen till färdig produkt.

    Per Frankelius kommentar:

    ”Heja Gotland! Det här företaget är innovativt. Högeffektiva limppackare av grönfoder passar ju väl i det högeffektiva lantbruket. Men Pajse har ju också utvecklat andra intressanta saker som till exempel robotströaren och mobila planlager. Sverige behöver säkerställa att sådana här bolag frodas.

    Och ett litet inspel till den svenska livsmedelsstrategin kanske kan gro ur fallet Pajse: Allt handlar inte om ”från jord till bord”. Mycket utveckling sker ”före jord”.

    Och en sak till på tal om ensilage. Det så kallade AIV-ensilaget uppfanns år 1928 i Finland av Artturi Ilmari Virtanen, lanserades på marknaden år 1929 och belönades med Nobelpriset i kemi 1945.”

    LÄS OCKSÅ:Gotlandsföretag uppvaktas av de stora drakarna

    Mejla oss!

    • Saknar du någon produkt på listan, eller vill tipsa oss om något som vi kanske har missat, så får du gärna mejla ATL – antingen till undertecknad nedan eller till redaktionen på adressen red@atl.nu.

    • Kriteriet för att komma med på listan är att produkten ska ha en viss verkshöjd och att den inte ska finnas på marknaden. Däremot ska det finnas ett uttalat mål hos företaget eller upphovsmannen i fråga att produkten ska kommersialiseras på ett eller annat sätt.

    •Glöm heller inte att den här artikeln uppdateras löpande i takt med att det kommer ny information.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen