Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 12 december 2019

    Så vill lantbrukarna utveckla morgondagens traktorer

    Hur ser drömtraktorn ut? Behövs verkligen allt lullull? Och vilken väg bör traktortillverkarna gå för att Sverige ska bli helt fossilfritt? ATL ställde frågorna till fyra lantbrukare och en testförare. Här är deras dom.

     Mattias Larsson ser gärna att framtidens traktorer går på el.
    Mattias Larsson ser gärna att framtidens traktorer går på el. FOTO: Fredrik Stork

    Spakstyrning är helt spontant något som jag skulle önska mig, och det vet jag fler som efterfrågar, säger Mattias Larsson på Abbotnäs Säteri, som har en lång och gedigen lista på åtgärder.

    Rent komfortmässigt tycker han, och övriga intervjuade, att dagens traktorer har en mycket hög lägstanivå. Men med en joystick, som också kan styra hela fordonet, tror Mattias Larsson att ergonomin skulle bli ännu bättre. På önskelistan står även autouppvärmning, alltså en funktion där varvtalet höjs i takt med motortemperaturen.

    – Och så önskar jag mig turbokylare, så att motorn går på tomgång i 2-3 minuter innan den stänger av sig, för att man ska spara på turbon.

    Med långa dagar i hytten och på fältet blir komfortaspekten också allt viktigare, och här önskar sig Mattias Larsson mer plats för matsäcken i form av större kylskåp och gärna någon form av värmeskåp. Dessutom saknar han fortfarande utrymmen för större verktygslådor och reservdelar.

    Vilket lullull kan du avvara?

    – Stereo och fläkt i armstödet. Det kan man reglera i terminalerna i stället.

    Autovändningar går bort

    Överst på mjölkbonden Magnus Svensson lista står i stället smarta maskiner som man inte behöver sitta i.

    – Där tror jag inte att vi är långt borta alls. Vallskörden kommer kanske aldrig att kunna konkurrera ut människan, för den är så komplicerad. Men att harva, så och slå gräs bör definitivt funka.

    Automatiskt vändautomatik ger han däremot inte mycket för.

    – Ibland vill man inte vända automatiskt bara för att man höjer plogen, utan man vill välja själv. Som när man står snett.

     Mjölkbonden Magnus Svensson utanför Västervik drömmer om förarlösa traktorer.
    Mjölkbonden Magnus Svensson utanför Västervik drömmer om förarlösa traktorer. FOTO: Fredrik Stork

    Enklare modeller

    I valet och kvalet mellan mekanik och datoriserad automatik är det ofta lätt att svära åt utvecklingen där man plötsligt inte kan göra något utan en tekniker. Men när utsläppen och bränsleförbrukningen ska ner finns det ingen återvändo, enligt de lantbrukare som ATL har pratat med. Irritationen mot tillverkarnas utrustningsnivåer är heller inte så påtaglig bland intervjupersonerna, även om växtodlaren Mikael Thorsell tycker att tillverkarna ofta bygger in mer teknik i traktorerna än vad man kan utnyttja.

    – I dag kan man inte använda mer än hälften men likväl måste man betala för det. Det är den bild jag får när jag pratar med andra, säger Mikael Thorsell.

     Växtodlaren Mikael Thorsell tycker att skenande servicekostnader är ett problem, men inser samtidigt att den komplicerade tekniken är nödvändig och att det inte går att gå tillbaka till enklare mekanik.
    Växtodlaren Mikael Thorsell tycker att skenande servicekostnader är ett problem, men inser samtidigt att den komplicerade tekniken är nödvändig och att det inte går att gå tillbaka till enklare mekanik. FOTO: Fredrik Stork

    Han sätter, liksom lantbrukaren Kaj Carlsson utanför Enköping, i stället sitt hopp till att tillverkarna ska bli bättre på att ta fram billigare modeller vid sidan av premiumutbudet.

    – Till tung jordbearbetning ser jag egentligen inte att man har behov av steglös låda. Nu beställde vi det i alla fall, men det berodde mer på att vi också kör snöröjning, säger Kaj Carlsson, om senaste traktorköpet.

     Även om man kunde göra mer tycker enköpingslantbrukaren Kaj Carlsson inte att traktorerna var bättre förr. Kompetensförflyttningen skapar dock sårbarheter när man blir så beroende av mekanikerna, säger han.
    Även om man kunde göra mer tycker enköpingslantbrukaren Kaj Carlsson inte att traktorerna var bättre förr. Kompetensförflyttningen skapar dock sårbarheter när man blir så beroende av mekanikerna, säger han. FOTO: David Larsson

    I valet mellan framtidens bränslen och drivlinor sätter Mattias Larsson sitt hopp till elektrifieringen, medan Kaj Carlsson hoppas på ökad produktion av HVO. ATL:s testförare, Anders Nilsson, är däremot mest inne på biogasspåret.

    – Jag har svårt att se hur man ska lösa energifrågan i eltraktorerna. De kan fungera bra inomgårds, men själv tror jag stenhårt på flytande biogas och ett cirkulärt kretslopp där man producerar sin egen biogas, säger Anders Nilsson.

     ATL:s traktortestare Anders Nilsson tycker att det är bra att automationen och dokumentationen ökar. Hans förhoppning är att tillverkarna ska satsa på en öppen källkod så att alla traktorer och maskiner kan prata med varandra.
    ATL:s traktortestare Anders Nilsson tycker att det är bra att automationen och dokumentationen ökar. Hans förhoppning är att tillverkarna ska satsa på en öppen källkod så att alla traktorer och maskiner kan prata med varandra. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Till toppen