Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 22 januari

    Här tankas sopbilarna med julgransgas

    De flesta utslängda julgranar eldas eller komposteras. Men i Jönköping bidrar julgranarna till biogas som driver stans sopbilar.

     I HZI:s nya biogasanläggning för 300 miljoner kronor söder om Jönköping rötas julgranar tillsammans med matavfall till fordonsgas.
    I HZI:s nya biogasanläggning för 300 miljoner kronor söder om Jönköping rötas julgranar tillsammans med matavfall till fordonsgas. FOTO: HZI

    Så här efter jul så slängs cirka tre miljoner julgranar ut i Sverige. En del hamnar i pannan hos kraftvärmeverket och blir värme och el. En del hamnar med trädgårdsavfallet i komposten.

    Men i Jönköping får julgranarna göra sällskap med matavfallet in i rötkammaren. Biogasen uppgraderas sedan till fordonsgas.

    – Jag tycker det är bättre att binda kolet från julgranen i detta kretslopp än att skicka ut det som koldioxid i atmosfären efter förbränning, säger Nils Lannefors, som är affärsutvecklingschef på Hitachi Zosen Inova i Sverige.

    – Dessutom är biogas en värdefullare grön energi än värme från en biopanna, fortsätter han.

     I Jönköping rötas julgranar tillsammans med matavfall till fordonsgas.
    I Jönköping rötas julgranar tillsammans med matavfall till fordonsgas. FOTO: HZI

    Skinksvålen mer enerigrik

    Julgranar är i ärlighetens namn ingen vidare råvara till biogas. Andra rester från julen, som svålen från skinkan, innehåller flera gånger mer energi. Dessutom sitter energin hårt bunden i veden.

    – Julgranar ger inte så mycket biogas, men vi behöver det fria kolet från barren och annat grönavfall för att balansera kvävehalten i matavfallet och få en kvävehalt som är bra för bakterierna, säger Nils Lannefors.

    40 000 ton matavfall och grönavfall, just nu alltså med inslag av julgranar, rötas i den helt nya anläggningen i Hult söder om Jönköping. Anläggningen använder till skillnad från de flesta andra i Sverige en torr process för att producera biogas.

    I rötkammaren matas substrat kontinuerligt in i ena ändan. Tre, fyra veckor senare har materialet rötat färdigt och gasen samlats upp. Restprodukten pressas och vattnet blir biogödsel.

    Den torra delen blir råmaterial till jordtillverkning. Och där är resterna från grönavfall en viktig beståndsdel.

    – Vi anser att vi får ut mer biogas i en torr process. Och vi kan ta lite andra typer av substrat än i våtanläggningar, till exempel grönavfall, säger Nils Lannefors.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen