Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 17 juni

    Halverad växtskyddsmängd utan skördetapp

    Efter stora ombyggnationer av såmaskinen och den kamerastyrda radhackan är Clas Jakobsson redo att halvera mängden växtskyddsmedel. Genom anpassade radavstånd och fasta körspår ska den konventionella odlingen dessutom drivas utan att han behöver göra avkall på skördenivån.

     Såmaskinen är basen i projektet. Den fyra meter breda maskinen kapades upp och förlängdes med en meter på varje sida. Därefter monterades hjulställ och slutligen fördelades de 32 såbillarna ut för att passa radavståndet.
    Såmaskinen är basen i projektet. Den fyra meter breda maskinen kapades upp och förlängdes med en meter på varje sida. Därefter monterades hjulställ och slutligen fördelades de 32 såbillarna ut för att passa radavståndet. FOTO: Privat

    – Jag har alltid haft ett teknikintresse, och det har präglat mitt liv som bonde, säger Clas Jakobsson, som odlar 200 hektar konventionell spannmål i Linde på Gotland.

    Köpet av radhackan har förberetts i två år, och är i grunden en anpassning till allt hårdare växtskyddsregler. Som spannmålsodlare har han alltid haft som mål att ligga tio år före i utvecklingen, och med de ökade kraven som kommer bedömer han att det inte finns någon annan väg framåt för konventionella odlare än att också börja titta på mekanisk bearbetning.

    Läs också: Höga mål för miljövänligare jordbruk

    Horsch kallar det hybridodling. Men Clas Jakobsson tycker i grunden inte att odlingsformen behöver något nytt namn. I stället tror han att alla förstår vad det handlar om ändå.

     Det ser minst sagt tätt ut efter att avståndet mellan hackelementen minskades ner för att klara det nya radavståndet. Här syns även kamerautrustningen på aluminiumröret.
    Det ser minst sagt tätt ut efter att avståndet mellan hackelementen minskades ner för att klara det nya radavståndet. Här syns även kamerautrustningen på aluminiumröret. FOTO: Privat

    Krävde specialanpassning

    Så vad är det då som han har gjort? För att förstå detta måste vi backa bandet och börja med maskinparken. Clas Jakobsson, som tidigare har kört med Rapid i 20 år, har nu i stället investerat i en ny såmaskin från samma företag. Målet med investeringen har varit att hela maskinparken, inklusive tröskan, ska fungera i ett system med fasta körspår och sex meters arbetsbredd.

    – Jag köpte bland annat en fyra meters demokörd Väderstad Spirit med individuell billupphängning, som jag kapade i sektioner och breddade till sex meter. Det gjorde att jag kunde dra ut radavståndet från 12,5 till 18 centimeter, säger han.

    – När man tittar på det rent matematiskt så stämmer det inte, men då får man också lägga till att jag har 30 centimeter vid hjulen för att kunna köra i de fasta körspåren. Jag ogräsharvar i dag tre dagar efter sådd.

    Från och med den här säsongen kompletteras bearbetningen också av en sex meter bred kamerastyrd radhacka. Även denna har byggts om för att följa radavståndet.

    – De såmaskiner som finns i dag sår med 12,5 och 16,5 centimeters mellanrum, och vill man hacka mellan raderna så löser man normalt detta genom att stänga av varannan bill. Då får man ett radavstånd på 25 centimeter samtidigt som billarna går tungt och bearbetar marken ändå. Men då tappar man också ungefär tio procent av skörden, säger Clas Jakobsson och fortsätter:

    – Jag har läst någonstans att den magiska gränsen ska vara 17-18 cm för att man inte ska få ett skördetapp. Då kan grödan tillgodogöra sig växtnäringen, och det var just därför som jag valde det avståndet. Det passar så otroligt bra.

     Målet är att radhackan ska halvera mängden växtskyddsmedel i den konventionella odlingen.
    Målet är att radhackan ska halvera mängden växtskyddsmedel i den konventionella odlingen. FOTO: Privat

    Radhackan i fråga är en Einböck Chopstar som är ett välkänt redskap bland ekoodlare. Men bland konventionella odlare sticker den helt klart ut.

    Normalt är redskapet konstruerat för ett radavstånd på mellan 25 och 50 centimeter, vilket krävde en hel del anpassningar för att få ner radavståndet till 18 centimeter. Dessutom har kameran fått justeras in för att klara inläsningen av grödan.

     Styrdatorn till radhackan.
    Styrdatorn till radhackan. FOTO: Privat

    Kapades sönder

    Ombyggnationen inleddes i månadsskiftet februari/mars med att den nyinköpta såmaskinen kapades sönder och breddades.

    – Det har varit mycket jobb och många saker som har varit tvungna att klaffa med exempelvis hydrauliska upphängningar.

    Fortfarande väntar Clas Jakobsson på flera viktiga delar. Eftersom radavståndet har minskats på radhackan har han också behövt fler hackelement, och dessa har varit svåra att få fram. Om det är en följd av coronakrisen eller en ökad efterfrågan på mekanisk bearbetning ska vi låta vara osagt – men troligtvis är det en kombination av båda, misstänker han.

    – Det är skrik efter utrustning. Nyligen gick man ut med att man ska halvera mängden växtskyddsmedel. Jag tror att många reagerar nu.

    I väntan på leveransen har han dock redan hunnit testa tekniken, och han är lyrisk.

    – Den följer raderna otroligt bra och läser raderna jättefint. Jag har hittills experimenterat mellan harvpinne och gåsfot för att hitta den mest optimala myllningen, och det kommer nog bli som så att jag kör harvpinne för att få möjlighet att radmylla kväve i varannan rad.

    – Hittills lutar det åt att jag kommer att använda mig av harvpinnar från Väderstad. Enligt ett nytt EU-beslut ska vi också minska mängden kväve med 20 procent, och det gör också att radmyllningen blir extra intressant.

     Såmaskinen, som köptes i juni förra året, har byggts om rejält för att få till det rätta radavståndet.
    Såmaskinen, som köptes i juni förra året, har byggts om rejält för att få till det rätta radavståndet. FOTO: Wilma Jakobsson

    Som nästa steg i utvecklingsprocessen skissar han också på att bygga på sårör som gör att han kan radmylla mineralgödsel med hjälp av sin radhacka och en frontmonterad granulattank. Målet är att myllningen av gödsel i varannan billrad ska kunna testas under säsongen.

    Att han går över till mer mekanisk bearbetning innebär dock inte att växtskyddssprutan kommer att parkeras helt.

    – Många har frågat varför jag inte blir ekobonde när jag ändå har all utrustning. Men som rapsodlare vill jag fortfarande ha möjlighet att bekämpa exempelvis rapsbaggar. Men jag vill också kunna bespruta tistlar och annat ogräs som kan ta över. Ska vi klara av att försörja världens befolkning måste vi fortfarande ha en backup, säger Clas Jakobsson.

    Målet är att åtgärdarna ska halvera mängden växtskyddsmedel. Nackdelen är att bränsleförbrukningen kommer att öka, kanske med så mycket som 10-20 procent, till följd av den hårdare bearbetningen.

    Vad det ger för utfall på sista raden i bokslutet vågar han inte spekulera kring. Men sett till de hårdare kraven på växtskyddsanvändningen tror han heller inte att det finns någon annan utväg, och framför allt tror han att många av Gotlands konventionella majsodlare skulle ha nytta av liknande teknik.

    – Redan i år har man också fått stora restriktioner på växtskyddet i majsen.

    LÄS OCKSÅ: Så funkar Horschs nya radhacka i majs

    Målet nu är att testa systemet på olika jordar och i grödor som höstsäd, vårkorn och ärter. På Gotland med sina långvariga torrperioder ser han att maskinen kan göra stor nytta, eftersom radhackan bryter kapillärerna och skapar ett avdunstningsskydd, samtidigt som kväve frigörs.

    – Så det finns flera vinster med att hacka.

    Problemet i dag är att staten inte uppmuntrar till den här typen av investeringar, enligt Clas Jakobsson. Klimatklivet, som är en viktig finansieringsform för jordbruksinvesteringar, gynnar exempelvis bara den som investerar för att sänka sina koldioxidutsläpp och här ökar de i stället, för att minska andra miljöbelastningar.

    Med minskad användning av växtskyddsmedel minskar bland annat risken för resistens, och med ökat radavstånd får man också lägre svamptryck på grund av att man får en luftigare gröda, vilket också är en stor fördel enligt Clas Jakobsson.

    – Det är jättekul, och jag njuter när jag kör med detta. När man ser hur tekniken arbetar, och hur man lyckas med inställningarna.

    Hela byggprocessen har han dessutom klarat av utan support från Einböck.

    Vad har du fått för respons?

    – Många bönder är avvaktande men intresserade, och innerst inne tror jag många inser att detta är den enda väg vi har. Beslutet att minska mängden växtskyddsmedel är redan tagit.

     Planen är att ha såbillar med justerbar smal spets på vartannat hackelement för radmyllning av gödsel, och harvpinne på vartannat samt gåsfot i hjulspåren.
    Planen är att ha såbillar med justerbar smal spets på vartannat hackelement för radmyllning av gödsel, och harvpinne på vartannat samt gåsfot i hjulspåren. FOTO: Privat

    Så funkar radhackan

    Från monitorn ställer man in parametrar som färg på grödan, radavstånd, plantans diameter, plantans höjd och plantans höjd över kameran, samt kamerans vinkel mot grödan, och antalet rader som ska läsas.

    Med hjälp av denna information kan redskapet sedan justeras blixtsnabbt i sidled med hjälp av redskapets hydraulik, och därmed anpassa gången utan någon större inblandning från föraren. Den som kör traktorn behöver alltså bara koncentrera sig på att följa körspåren.

    Som ett resultat av detta rensar maskinen effektivt mellan raderna utan att grödan förstörs. Dessutom vallas jord upp mellan plantorna och hindrar ny uppkomst i raderna.

    Relaterade artiklar

    Till toppen