Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 30 december 2020

    En svensksåld odlingsrobot var årets viktigaste klimatnyhet alla kategorier

    En liten svensksåld lantbruksrobot var kanske årets viktigaste miljönyhet, viktigare än både elbilen ID 3 och att Värtaverket i Stockholm slutar att bränna kol. ATL:s Fredrik Stork fortsätter att blicka tillbaka på teknikåret som gick.

    För det första. Det som händer inom lantbruket är helt avgörande för klimatet. Detta mantra har upprepats gång på gång av högt uppsatta politiker under året, och det är just därför som de teknikområden vi bevakar här på ATL så oerhört viktiga, inte bara för lantbruket utan för alla.

    Jordbruket är nämligen inte en klimatbov, utan något som angår alla och envar.

    Själv brukar jag beskriva det som att bra lantbruksteknik ska bidra till ökad lönsamhet, stärkt svensk konkurrenskraft, bättre djurvälfärd och bättre miljö. Tursamt nog går dessa också ofta hand i hand – för med bättre djurvälfärd och ny miljöteknik kommer också ofta bättre ekonomi och ökad konkurrenskraft.

    Låt mig därför lansera en liten grön svensksåld odlingsrobot som årets viktigaste miljönyhet. Varför? Jo, just därför att den är en symbol för allt det som vi vill göra inom lantbruket.

     Den nya precisionstekniken fick kanske inte så mycket uppmärksamhet under året som den förtjänar. Men den knyter ihop många av de stora världsproblemen.
    Den nya precisionstekniken fick kanske inte så mycket uppmärksamhet under året som den förtjänar. Men den knyter ihop många av de stora världsproblemen. FOTO: Farmdroid

    Jag vill inte på något sätt påstå att just Farmdroid, som den gröna roboten heter, är lösningen på alla problem, eller att ens lantbruksrobotarna är det. I mina ögon kan den nya precisionstekniken lika väl vara traktormonterad, bogserad eller varför inte helt datadriven? Betydligt viktigare är däremot att den här tekniken kommer att bana väg för ett nytt paradigmskifte, som gör att vi kommer att kunna producera mer mat på samma yta och på ett mer hållbart sätt. Detta är i sin tur inte bara viktigt för lantbrukarna själva utan för hela samhället, kort och gott – helt avgörande.

     Eftersom det inte finns några eltraktorer, som klarar vardagliga uppgifter på fältet, och få alternativa produktionsmetoder är det svårt att reducera klimatutsläppen. Här syns en eltraktor för inomgårdsbruk som är under utveckling. Men mer forskning behövs.
    Eftersom det inte finns några eltraktorer, som klarar vardagliga uppgifter på fältet, och få alternativa produktionsmetoder är det svårt att reducera klimatutsläppen. Här syns en eltraktor för inomgårdsbruk som är under utveckling. Men mer forskning behövs. FOTO: Fredrik Stork

    LÄS OCKSÅ: Åtta spännande precisionstekniker

    Så därför får elbilen ID 3 helt enkelt se sig slagen. Visserligen var det en tekniknyhet av gigantiska mått när den släpptes på marknaden, men elbilar har funnits länge, och att Värtaverket slutade bränna kol under året är ju toppenbra, men lösningen i form av biobränsle är lika gammal som Hedenhös. Att svenska lantbrukare vågar experimentera med ny precisionsteknik tyder däremot på innovationskraft, även om ett par odlingsrobotar självklart inte reducerar lika stora kvantiteter koldioxid som omställningen av Värtaverket.

     Volkswagen ID 3 har lyfts fram som en av årets största tekniknyheter. Men kanske får den se sig slagen av den nya precisionstekniken.
    Volkswagen ID 3 har lyfts fram som en av årets största tekniknyheter. Men kanske får den se sig slagen av den nya precisionstekniken. FOTO: Fredrik Stork

    Sannolikt skulle vi kunna stapla upp en mängd argument som beskriver hur allt hänger ihop i livets stora cirkel. Men mitt bästa argument är egentligen kopplat till mina resor i Sverige, där man tydigt ser hur stora ytor som på något konstigt vis inte har tagit sig lika bra, eller som kanske har konkurrerats ut av ogräs. Genom att optimera förutsättningarna för grödan bör vi med ganska enkla medel kunna producera mer mat på samma yta.

    Jag skulle nästan våga påstå att det enda som på riktigt kan hindra regnskogsskövlingen vid ekvatorn är om vi kan lära oss att producera mer mat i Sverige och Europa, och exportera överskottet till andra länder som inte har lika bra förutsättningar som vi. Åtminstone borde det vara enklare att rädda regnskogen med konkurrensargument än att skapa långsiktigt hållbara politiska överenskommelser.

    Den gröna odlingsroboten är en symbol för allt detta.

    Årets utropstecken på samma tema var för övrigt att det numera går att få stöd från Klimatklivet för att bygga plansilo. Lämås gårds plastbantning sparar 20 ton olja per år, vilket åtminstone reducerar utsläppen för ett par personer.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen