Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 13 november

    Svenska forskare och jordbruksorganisationer trycker på för mer Agtech

    I en debattartikel i Dagens Nyheter går svenska forskare och framträdande jordbruksorganisationer ut och vädjar om mer pengar till digital lantbruksteknik. Målet är att ta del av ett stort stödpaket från EU.

     Det händer hur mycket som helst inom jordbruket, men Sverige riskerar att halka efter, hävdar i dag svenska företrädare inom lantbruket.
    Det händer hur mycket som helst inom jordbruket, men Sverige riskerar att halka efter, hävdar i dag svenska företrädare inom lantbruket. FOTO: Fendt

    Digitala marksensorer, precisionsodling och ny teknik som skapar bättre djurhälsa. Ja när det kommer till att öka Europas, Sveriges och världens matproduktion finns det många tekniker som kan hjälpa till att råda bot på några av mänskighetens största utmaningar.

    Men Europas matproduktion står på spel och EU och Sverige riskerar nu att halka efter hävdar i dag tolv aktörer med koppling till svenskt lantbruk på DN Debatt. Artikeln är underskriven av framträdande personer som Jonas Engström på Rise, Maria Källming på Vreta Kluster och Per Frankelius på Linköpings universitet, som nu hoppas få loss EU-pengar till ett nytt stort samarbetsprojekt som ska främja teknikutvecklingen inom svenskt lantbruk.

    Digital innovationshubb

    Debattartikeln sker i ljuset av en nyligen inlämnad EU-ansökan om att få pengar till en så kallad digital innovationshubb för lantbruket. I slutet av oktober skickade regeringen in 15 ansökningar om sådana hubbar, varav en alltså är inriktad mot lantbruket, skriver debattörerna.

    Blir det tal om fler lantbrukshubbar i Europa, ska dessa också samarbeta och korskopplas.

    – Vi har en unik konstellation vågar jag påstå där SLU och Linköpings universitet ingår tillsammans med Agroväst och Krinova i Skåne och Patentverket, för att nämna några. Tillsammans täcker vi in hela landet från norr till söder. Men i kraftsamlingen ingår även AI Sweden, det är en jättestor grej, och Photonic Sweden som är branschorganisationen för Photonik och ljus, Dronecenter Sweden, Nationellt Rymddatalabb. Vi har alltså medvetet vidgat även mot andra teknikområden där vi ser intressanta kopplingar, säger Per Frankelius som är processledare för Agtech 2030 med koppling till Linköpings universitet.

    Vad är målet för er i lantbrukshubben?

    – Målet är att sprida kunskap om olika verktyg inom digital teknik och AI inom lantbruket. Så fokus ligger inte så mycket på att utveckla ny teknik, för det gör vi redan i våra ordinarie verksamheter, utan mer på att få ut tekniken till bönderna. Här finns det ett grundläggande problem att det finns mycket intressant teknik, som inte får fäste bland lantbrukarna. Till och med N-sensorn, man kan så klart diskutera om det är en bra eller dålig teknik, men den har inte fått full spridning bland lantbrukarna.

    Vill sprida kunskapen

    I sammanhanget kan det bland annat handla om att utveckla nya modeller och arenor för att sprida kunskap, men också om hur man bäst sprider kunskap från den ena landsändan till den andra. Teknik som implementeras bland pionjärer i Skåne, får inte stanna i Skåne, utan måste så att säga komma hela landet till del, fortsätter Per Frankelius.

    Har du hunnit titta något på konkurrenterna?

    – Det finns bland annat hubbar för nya lösningar inom flygbranschen och sjukvården, men märkligt nog ingen annan inom livsmedel, säger han.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen