Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 7 maj

    Dataväxt om loggningsproblemen och hur man löser dem

    Att olika fältarbeten inte loggas korrekt är ett känt problem även för Dataväxt. Någon enkel universallösning finns inte. Men däremot finns det flera sätt att ta sig runt problemet.

     Kör man exempelvis med gödselspridaren över fältet kan det automatiskt loggas som ett fältarbete. För att få tillförlitlig data krävs därför en hel del manuell handpåläggning.
    Kör man exempelvis med gödselspridaren över fältet kan det automatiskt loggas som ett fältarbete. För att få tillförlitlig data krävs därför en hel del manuell handpåläggning. FOTO: Fredrik Stork

    Victor Johansson, produktansvarig för Logmaster på Dataväxt, tycker alltid att man ska börja med att kontakta supporten för att få en bedömning av det enskilda fältet. Ofta hänger fenomenet samman med att datorlådan är byggd för att hela tiden analysera om man kör fältarbeten eller transporter, för att kartlägga tidsåtgången på dessa.

    Ligger fältet nära en transportväg ökar alltså risken för att det blir fel. Eftersom det är samma typ av GPS-modul som man kan hitta i en vanlig mobiltelefon blir felmarginalen ibland så hög som två-tre meter.

    Har man tur kan det därför räcka med att man ritar om fältgränserna i datorn, enligt Victor Johansson.

    – Samma sak gäller om du genar över ett fält med gödseltunnan. Då klassas det automatiskt som ett fältarbete. Här planerar vi att bygga in en funktion som gör att verktyget automatiskt rensar bort alla fältarbeten som exempelvis är under tre minuter, säger han.

    Det är bland annat detta dilemma som gör att lantbrukaren Henrik Svensson utanför Jönköping tycker att det är svårt att använda Logmaster för att räkna ut kostnaderna för att odla ett fält.

    För snöröjning på ett industriområde fungerar det däremot bättre att rita upp olika zoner, som ska debiteras var för sig.

    – På fältet är det värre för där kan det loggas om man bara kör över fältet, exempelvis så fort vi flyttar flytgödsel med containern så kan det registreras som ett fältarbete även om vi inte gör något, säger Henrik Svensson.

    Automatisk loggning

    Ett annat dilemma är att det i dag krävs mycket handpåläggning för att få tillförlitlig data, eftersom man alltid måste tagga sina redskapsval manuellt. Här skulle Henrik Svensson vilja se en teknisk lösning som automatiskt loggar vilken arbetsuppgift som utförs. I mobilappen går det att ställa in att alla körningar från och med nu och framåt ska klassas som exempelvis gödselarbeten, men tyvärr går det inte att sätta något slutdatum för loggningen.

    Datainsamlingen baseras i första hand på Jordbruksverkets blockkarta (fältkartor). Vill man går det även att avgränsa sina fält manuellt, om man exempelvis vill logga åtgärder för olika grödval eller ställa plöjningsfritt mot konventionell odling för att ta ett annat exempel.

    Mer AI i framtiden

    Målet är att Logmaster ska göra det möjligt för lantbruket att få bättre koll på sina kostnader, så att man på sikt kan jobba lika strukturerat som stora delar av tillverkningsindustrin redan gör. Nästa stora utvecklingsprojekt är därför att bygga in mer artificiell intelligens. Ett annat sätt skulle också kunna vara att anonymisera datan så att man enkelt kan jämföra sig med andra som odlar på liknande sätt, berättar Victor Johansson.

    Därutöver skissar företaget även på möjligheten att underlätta maskin- och redskapsloggningen, genom att exempelvis hämta information från Isobus eller med någon annan överföringsteknik.

    Relaterade artiklar

    Till toppen