Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 23 augusti

    Byråkrati bromsar säkrare ATV-körning

    BURTRÄSK

    Intresset för att lära sig köra säkert i skogen med fyrhjuling är stort men lagstiftning och byråkrati gör det svårt att hålla utbildningar. Norra Skogsägarna jobbar i motvind för att skapa fler utbildningsställen.

    Benny Bäcklund vrider om nyckeln på sin Polaris och kör i väg över den ojämna berghällen som sticker upp i den glesa tallskogen. Här vid naturbruksgymnasiet i Burträsk, där skogsmaskinsförare utbildas, finns en av väldigt få möjligheter att under verkliga förhållanden träna körning i skog med fyrhjuling.

     ”I grunden handlar det om att lära sig nyttja maskinen. Det är ett fantastiskt arbetsredskap, men använder man den på fel sätt kan den vara oerhört farlig”, säger Benny Bäcklund.
    ”I grunden handlar det om att lära sig nyttja maskinen. Det är ett fantastiskt arbetsredskap, men använder man den på fel sätt kan den vara oerhört farlig”, säger Benny Bäcklund. FOTO: Hans Dahlgren

    Han utbildar förare på uppdrag av Norra Skogsägarna enligt organisationen Säker skogs principer. Han skulle vilja utbilda betydligt mer och på fler ställen i norra Sverige. Men hittills har det bara blivit två–tre kurser per år.

    – Det beror mycket på att vi bara har kunnat hålla kurser här i Burträsk.

    Lagen sätter stopp

    I grunden är det Terrängkörningslagen som sätter stopp. Den förbjuder körning i terräng, med vissa undantag. Bland undantagen finns inte utbildning, inte ens om markägaren deltar.

    För de mest grundläggande övningarna går det bra att hålla till på en grusplan men när deltagarna ska lära sig avancerad terrängkörning med släp och tung last i skogen så funkar inte det. Då måste man ut i skogen men det sätter alltså lagen stopp för.

    Den möjlighet som finns är att köra på godkända motorbanor som den i Burträsk. Det finns en hel del motorbanor men de är oftast byggda för andra ändamål och erbjuder inte möjligheter till avancerad körning i terräng.

    Förutom säkerhetsaspekterna handlar utbildningen om att lära sig att undvika markskador.

    – Det ska knappt synas att man kört, man måste lära sig läsa av terrängen, se var den håller och vilka lutningar som finns.

    Norrland är stort och en del som vill gå utbildningen kan ha uppåt 50 mil till Burträsk. För att kunna utbilda fler har Benny Bäcklund och Norra i flera år jobbat för att få till fler utbildningsplatser. I Kalix och Örnsköldsvik har man jobbat längst men än så länge har det inte gått.

     ”Om jag skulle ha gjort detta i egen regi så hade jag nog lagt av för ett år sedan. Därför är jag stolt över Norra Skogsägarna som fortsätter satsningen”, säger Benny Bäcklund.
    ”Om jag skulle ha gjort detta i egen regi så hade jag nog lagt av för ett år sedan. Därför är jag stolt över Norra Skogsägarna som fortsätter satsningen”, säger Benny Bäcklund. FOTO: Hans Dahlgren

    – Vi har haft en långtgående process för att få till utbildningsbanorna som varit betydligt krångligare än vi hoppats på. Jag kan inte lägga skulden på kommunerna, de har nog försökt hjälpa till, men de har en byråkrati de ska ta sig igenom och som varit väldigt krånglig, säger Benny Bäcklund.

    Absurda diskussioner

    För att få en motorbana godkänd, dessutom för utbildning, är det många faktorer att ta hänsyn till. Det kan bland annat krävas bygglov, stängsling, tillstånd för miljöfarlig verksamhet, lokal och toalett. Så det är inget som görs i en handvändning och det utesluter definitivt att hålla kurser på tillfälliga utbildningsplatser.

    Benny Bäcklund upplever att lagstiftaren drar nyttotrafik och nöjestrafik över samma kam och inte riktigt tänkt på att skogsägare, som har rätt att köra i skogen, på ett lättillgängligt sätt borde kunna lära sig att köra så skonsamt som möjligt.

    – Ibland har diskussionerna blivit absurda. På en utbildningsplats kan det ju bli en del skador på en begränsad yta. Men det handlar ju om att det sedan ska bli mindre skador ute i skogen.

    Vill ha kompetenskrav

    Organisationen Säker skog lanserade 2005 motorsågskörkortet. Det är nu ett krav från Arbetsmiljöverket att den som jobbar med motorsåg som anställd ska uppfylla de kompetenskrav som motorsågskörkortet motsvarar. Nu hoppas man att utbildningar för dem som ska arbeta med fyrhjuling kan uppnå samma status.

    – Det jobbar vi för men då måste vi ju också kunna leverera utbildningen, säger Benny Bäcklund.

    UTBILDNING

    Organisationen Säker skogs utbildningsplan för fyrhjulingskort är indelad i tre nivåer.

    Nivå A: Grundläggande körning, starta och bromsa, vända och backa, köra slalom mellan koner. Detta görs på en plan yta.

    Nivå B: Diverse övningar med släpvagn, exempelvis lasta med lämpligt kultryck och manövrera ekipaget på plan yta.

    Nivå C: Det är här skogskörningen kommer in. Man kör virkestransporter i terräng, lär sig att planera körningen och läsa terrängen för att minimera olycksrisker och körskador på marken. Även vinschning ingår. Att nå C-nivån kostar mellan 6 000 och 10 000 kronor hos olika utbildare i landet.

    DET HÄR SÄGER LAGEN

    • Oavsett vilken registreringsform fyrhjulingen har är det generellt förbjudet att köra i terräng på barmark för annat ändamål än jord- och skogsbruk. Dessutom finns en rad undantag inskrivna i terrängkörningsförordningen för samhällsviktiga funktioner om inte arbetet går att utföra på annat sätt. Även rennäringen är undantagen och jägare kan få använda fyr­hjuling för att hämta skjutet vilt till närmaste väg.

    • Teoretiskt finns möjlighet att söka dispens för utbildning om man har ”särskilda skäl”. Naturvårdsverkets tolkning är dock att det främst gäller samhällsviktiga funktioner.

    • Lagen är nu under utredning. Sedan lagen kom till 1975 har antalet terrängfordon ökat väsentligt och en av huvudfrågorna i utredningen är hur skador orsakade av motorfordon ska kunna motverkas.

    Relaterade artiklar

    Till toppen