Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 6 november

    Boxern – en seg fighter i både rött och gult

    Boxern blev utnyttjad till max. Framför plogen, dumperkärran eller som bas i en skogsmaskin. Det välbyggda chassit passade utmärkt till att skapa nya maskintyper och i lantbruket uppskattade många den nya växellådan.

     En BM 350 har stigit i värde sedan den slutade tillverkas. På en auktion 2013 kostade denna 1962 års modell 65 000 kronor.
    En BM 350 har stigit i värde sedan den slutade tillverkas. På en auktion 2013 kostade denna 1962 års modell 65 000 kronor. FOTO: Niklas Larsson

    BM:s nya traktor 350 Boxer presenterades den 18 mars 1959. Två traktorer visades. Den ena var BM-märkt och den andra hade ett Volvomärke. En av de närvarande vid visningen var Volvos chef Gunnar Engellau och lantbruksminister Gösta Netzén var också på besök för att bevittna händelsen.

    I maj kunde den första serietillverkade Boxern rulla ut ur traktorfabriken i Eskilstuna. På en lantbruksutställning i Jönköping kunde besökarna bekanta sig med den nya modellen några veckor senare. Där fanns också en fyrhjulsdriven version som endast gjordes i ett exemplar.

     På lantbruksmässan i Jönköping 1959 visades denna BM 350 med fyrhjulsdrift. Kraften togs via det drivhjulsberoende kraftuttaget.
    På lantbruksmässan i Jönköping 1959 visades denna BM 350 med fyrhjulsdrift. Kraften togs via det drivhjulsberoende kraftuttaget. FOTO: Niklas Larsson

    Både röd och gul

    En BM 350 Boxer kan du hitta på många platser i världen. De finns till exempel i Colombia, Iran, Spanien och i Norden. Under 1960-talet såldes BM:s traktorer till stora delar av världen och det var inte bara i den röda färgen. Under detta decennium klev jordbrukstraktorn in i entreprenad- och skogsmaskinerna på bred front. Ett Boxer-chassi kan man hitta i en lastmaskin, skogsmaskin eller gaffeltruck.

     Boxern såldes i många skepnader och till många länder. Denna 350 sågs i spanska Katalonien 2010 där den fortfarande gjorde sitt jobb.
    Boxern såldes i många skepnader och till många länder. Denna 350 sågs i spanska Katalonien 2010 där den fortfarande gjorde sitt jobb. FOTO: Niklas Larsson

    Användningsområdena var ännu fler. En svensk tillverkare av drivna dumpervagnar, Livab i Braås, tog tillfället i akt att använda sig av möjligheterna med Boxerns drivhjulsberoende kraftuttag. Med tiden blev produkten en dumper, kallad ”Grus-Kalle”. På skogssidan fanns Boxern i skotaren ”Timmer-Kalle”. Boxern blev också den sista jordbrukstraktorn från BM att ha mycket gemensamt med de gula maskinerna. Efter Boxern delade traktorn och entreprenadmaskinen på sig när andra krav ställdes på de gula maskinerna.

     Livab i Braås använde sig av Boxerns möjligheter för att göra dumperekipage. Sveriges städer skulle byggas och den gula sidan blomstrade. Med tiden tog man bort framaxeln på traktorn i dumpern ”Grus-Kalle.”
    Livab i Braås använde sig av Boxerns möjligheter för att göra dumperekipage. Sveriges städer skulle byggas och den gula sidan blomstrade. Med tiden tog man bort framaxeln på traktorn i dumpern ”Grus-Kalle.” FOTO: Niklas Larsson

    Nästan århundradets bästa traktor

    Boxern blev tvåa i ATL:s omröstning 1998 om vilken traktor som läsarna tyckte var ”Århundradets traktor”. Tidningen ringde upp agronomen Olov Hedell i samband med händelsen. Han började arbeta på BM när Boxern togs fram. I en artikel berättade han om arbetet med att utveckla Boxern i förhållande till föregångaren BM 35/36. Man tyckte bland annat att chassit behövde bli bättre: ”Man ville till exempel ha påstigning från sidan”, berättade Olov Hedell i ATL-artikeln från 1998.

     Boxern i skepnad av en lastmaskin. Bilden visar Bröderna Lundbergs H10 med chassi från BM 350.
    Boxern i skepnad av en lastmaskin. Bilden visar Bröderna Lundbergs H10 med chassi från BM 350. FOTO: Niklas Larsson

    Nyhet blev inte verklighet

    De bogserade tröskorna var fortfarande aktuella och för det behövdes en växellåda med tillräckligt många låga växlar. Annat som saknades på BM 35/36 var oberoende kraftuttag och differentialspärr. Även trepunktslyften behövde förnyas. Något som kunde ha blivit en riktig nyhet för transmissionen blev däremot inte bli verklighet. I planerna fanns att introducera snabbväxeln på Boxern – en så kallad torque amplifier – inspirerad av en amerikansk IH-modell.

     Livab byggde även skogsmaskinen ”Timmer-Kalle” där Boxern var basen.
    Livab byggde även skogsmaskinen ”Timmer-Kalle” där Boxern var basen. FOTO: Niklas Larsson

    Man hade kommit ganska långt men var tvungna att kasta in handduken när de praktiska proven inte gav önskat resultat: ”Det fick bli en reduktionslåda i stället”, berättade agronomen Olov Hedell för ATL 1998.

    Vidare berättas det att Boxern fick ett chassi som var kraftig dimensionerat för att kunna bli grunden i olika maskintyper. Boxern blev lång, smal och ren efter sidorna vilket påbyggarna på den gula sidan skulle komma att uppskatta.

     Hösten hade varit blöt och besvärlig i Frankrike. BM:s representant tog fram en egen framhjulsdrift till Boxern som visades på mässan i Paris 1967. Foto ur Lantmannen 1967.
    Hösten hade varit blöt och besvärlig i Frankrike. BM:s representant tog fram en egen framhjulsdrift till Boxern som visades på mässan i Paris 1967. Foto ur Lantmannen 1967. FOTO: Arkiv/Lantmannen 1967

    Bra både på torrt och blött

    Plöjnings-SM 1959 vanns av Tore Ellenius med en Boxer. Den torra leran hade satt förarna på hårda prov. I slutet av Boxerns tillverkningsperiod var det istället blött, i alla fall för de franska lantbrukarna. På en mässa i Paris 1967 visade BMs representant i landet en Boxer med hydrostatiskt driven framaxel. Fyrhjulsdriften provades alltså än en gång på Boxern. På den franska lösningen fanns en hydraulmotor som drev den mekaniska framaxeln.

    Den som vill se hur en Boxer är konstruerad kan besöka Munktellmuseet i Eskilstuna där en uppskuren 350 visas.

    Mer information om 350 Boxer hittar du i traktorkalendern.

     Den som vill undersöka Boxerns konstruktion i detalj kan beskåda traktorn i en monter på Munktellmuseet i Eskilstuna.
    Den som vill undersöka Boxerns konstruktion i detalj kan beskåda traktorn i en monter på Munktellmuseet i Eskilstuna. FOTO: Niklas Larsson

    Tekniska data för 350 Boxer

    Motorns typbeteckning: 1113 TR

    Cylinderantal: 3

    Cylindervolym: 3,78 liter

    Normalt varvtal: 1 500 v/min

    Max varvtal: 1800 v/min

    Effekt: 50 hk (DIN) vid 1 500 v/min

    Effekt: 56 hk (DIN) vid 1 800 v/min

    Bränslepump fabrikat och typ: Bosch radpump

    Koppling: Enskivig självjusterande torrlamellkoppling. Flerskivig, separat stållamell koppling för manövrering av oberoende och drivhjulsberoende kraftuttag.

    Transmission: Växellåda med reduktionsväxel som ger 10 hastigheter fram och 2 back (1-5 framåt hög/låg och back hög/låg) Denna växellåda byttes till LM 218 ut till en fram/back funktion som gav 5 växlar framåt och bakåt. Differentialspärr som manövreras med höger fot.

    Standardvikt: 2 370 kg

    Över framaxel: 890 kg

    Över bakaxel: 1 480 kg

    Med belastningsvikter: 3 120 kg

    Med belastningvikter fram och bak och 100 procent vätskefyllning i däcken: 3 735 kg.

    Tillverkningsperiod: 1959-1967.

    Efterföljande modell: T 600

    Källa: Faktauppgifter

    Till toppen