Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 12 oktober

    Snabbstopp för potatis

    Kristianstad.

    I höst testar Lyckeby blastryckaren Rema Envimaxx som rycker blasten på potatisen och snabbt avslutar knölarnas tillväxt. De kemiska alternativen begränsas allt mer och odlare letar alternativ.

     Att snabbt få död på plantan innebär att processen att bilda skal går snabbare. Då kan potatisarna fortare tas upp och risken för angrepp av sjukdomar minskar.
    Att snabbt få död på plantan innebär att processen att bilda skal går snabbare. Då kan potatisarna fortare tas upp och risken för angrepp av sjukdomar minskar. FOTO: Hans Dahlgren

    Innan blastryckaren får sätta igång att jobba har odlaren kört med en blastkross för att slå av bladen på plantorna. Bara några decimeter av stjälkarna är kvar i utsädesodlingen.

    Den trepunktsburna maskinen Rema Envimaxx sätts i marken och traktorn rullar framåt över kuporna. Stjälkarna styrs in mellan två roterande gummiremmar på varje rad av maskinen. Remmarna klämmer fast stjälkarna och rycker loss dem bakåt. Samtidigt trycker två plåtar, en på vardera sidan om plantan, ner jorden och förhindrar potatisarna från att följa med stjälkarna upp.

    Snabbare än vid användning av kemikalier

     För varje rad finns två gummiremmar som trycker mot varandra, klämmer fast stjälkarna och rycker dem bakåt upp ur jorden. Blastryckaren Rema Envimaxx finns även i utföranden för fler rader.
    För varje rad finns två gummiremmar som trycker mot varandra, klämmer fast stjälkarna och rycker dem bakåt upp ur jorden. Blastryckaren Rema Envimaxx finns även i utföranden för fler rader. FOTO: Hans Dahlgren

    En bred kniv sitter monterad på redskapet som samtidigt går under knölarna och skär av rötterna. Det ska resultera i en i princip omedelbar död av plantan.

    – Då vet knölen att den ska bilda skal med detsamma. Man kan ta upp dem efter tre veckor. Om vi använder kemikalier kan det ta upp till sex veckor efter vi sprutat, säger Kurt Ødegaard hos återförsäljaren Mertz i Danmark.

    Hos Lyckeby, som testar maskinen i höst, är man försiktigt positiv och tycker att den till stor del gjort ett bra jobb.

    – Men den kräver väldigt jämna förhållanden och är inte helt enkel att köra. Det är lite kvar att utveckla på den, säger Stefan Hansson på Lyckeby.

     Kurt Ødegaard hos återförsäljaren Mertz försöker anpassa maskinen till att fungera under nordiska förhållanden. Stefan Hansson testar den och ger feedback.
    Kurt Ødegaard hos återförsäljaren Mertz försöker anpassa maskinen till att fungera under nordiska förhållanden. Stefan Hansson testar den och ger feedback. FOTO: Hans Dahlgren

    Viktigt tänka till tidigt

     Stjälken slits loss från potatisarna. Dessutom skär en kniv av rötterna under knölarna.
    Stjälken slits loss från potatisarna. Dessutom skär en kniv av rötterna under knölarna. FOTO: Hans Dahlgren

    Maskinen är utvecklad i Nederländerna, där förhållandena på odlingarna är betydligt jämnare. I Sverige är det ofta mera sten i marken och ofta är utsädesodlingarna stenstränglagda, vilket bidrar till ojämnheterna. Men hos återförsäljaren i Danmark pågår hela tiden ett utvecklingsarbete för att anpassa maskinen till nordiska förhållanden. Bland annat har man gjort en ny kniv och satt på kraftigare remmar.

     Om allt är optimalt är alla stjälkar uppryckta efter behandlingen och potatisen kan direkt börja bilda det skyddande skalet.
    Om allt är optimalt är alla stjälkar uppryckta efter behandlingen och potatisen kan direkt börja bilda det skyddande skalet. FOTO: Hans Dahlgren

    För att den ska fungera optimalt bör också odlaren redan från sättningen tänka på att blastryckaren ska användas. I Danmark har man framgångsrikt kört tester med maskinen under ett par år.

    – Man ska ha en stor kupa, och man får inte köra och trycka till kuporna med traktorn. Om man också har 2-3 centimeter jord ovanför potatisarna så är det perfekt. Då kan vi komma upp i över 95 procents avdödning på en överfart, säger Kurt Ødegaard.

    Frontmonterad blastkross

     Blastryckaren Rema Envimaxx.
    Blastryckaren Rema Envimaxx. FOTO: Hans Dahlgren

    För att göra arbetet så effektivt som möjligt körs oftast maskinen med en frontmonterad blastkross så båda momenten görs i samma överfart.

    Lyckeby har ett försök i Kristianstad i år där man testar några kemiska alternativ men även Rema Envimaxx, och jämför dem med gamla Reglone. Där ser resultatet ganska bra ut, och med lite utveckling tror Stefan Hansson att detta mekaniska alternativ kan ha framtiden för sig. Att snabbt få död på plantan, och få upp potatisarna ur marken, innebär mindre risk för sjukdomar.

    – Det är ett drömscenario att få bort stjälken och stoppa tillväxten, och få en kortare tid när potatisen är kvar i fältet.

     Redskapet styrs från en egen kontrollenhet inne i hytten.
    Redskapet styrs från en egen kontrollenhet inne i hytten. FOTO: Hans Dahlgren

    Att ersätta Reglone

    Tidigare användes ofta preparatet Reglone för att döda blasten på potatisen. 2018 förbjöd EU dikvat, som är det aktiva ämnet i preparatet. Sedan kunde Reglone användas på dispens, men från och med 2020 ges inga fler dispenser. I år har preparatet Gozai fått dispens och ersätter till viss del Reglone.

    Sannolikt är förändringarna i regelverket störst utmaning för odlare av utsädespotatis, där tillväxten måste stoppas vid exakt rätt storlek.

    Vad gäller icke-kemiska alternativ finns, förutom Remas blastryckare, bland annat en annan dansk maskin i prototypstadiet. Den skär av stjälkarna strax ovanför knölarna.

    Schweiziska Zasso har tagit fram en variant som dödar blasten med elektricitet.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen