Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 23 september

    Vattnar med återvunnet vatten

    Gärds Köpinge

    Med kombinationen våtmark och bevattningsdamm har Nicklas Göransson säkrat det framtida vattenbehovet för sina grödor.

    – Jag ser det som en investering i fastigheten och på köpet får vi positiva miljöeffekter, säger han.

     Nicklas Göransson satsar på en kombinerad bevattningsdamm och våtmark. Bevattningen styrs med appar i telefonen.
    Nicklas Göransson satsar på en kombinerad bevattningsdamm och våtmark. Bevattningen styrs med appar i telefonen. FOTO: Marcus Frennemark

    När det gäller bevattningsteknik ligger Nicklas Göransson långt fram. För tre år sedan satsade han på två bevattningsramper med center-pivotteknik på den ena av sina två gårdar söder om Kristianstad. Här är jordarna lätta och Nicklas växtodling med mycket potatis, lök och morötter kräver vatten för att ge resultat.

    Och vatten får grödorna.

    Ramperna täcker ungefär hundra hektar åker, resten av arealen betjänas av bevattningsmaskiner.

    Återanvänder dräneringsvatten

     Nicklas Göransson är nöjd med helheten i systemet, men har några invändningar mot utförandet. Bland annat är genomloppsrören mellan damm och våtmark för korta, vilket innebär att de sätts igen.
    Nicklas Göransson är nöjd med helheten i systemet, men har några invändningar mot utförandet. Bland annat är genomloppsrören mellan damm och våtmark för korta, vilket innebär att de sätts igen. FOTO: Marcus Frennemark

    Inför årets säsong har Nicklas Göransson tagit i bruk sin nya damm och våtmark. En anläggning som i ett sinnrikt samspel med närbelägna Helgeå återanvänder dräneringsvatten och säkrar vattentillgången.

    Nicklas Göranssons mark ligger längst ner i ett dikningsföretag som avvattnar flera fastigheter, totalt 350 hektar uppströms. Utloppsdiket är vattenförande året om och mynnar i närbelägna Helgeå.

     Vid högt vattenstånd bräddas våtmarksdammen till närbelägna Helgeå.
    Vid högt vattenstånd bräddas våtmarksdammen till närbelägna Helgeå. FOTO: Marcus Frennemark

    Från det utloppet har Nicklas tagit vatten tidigare och när det inte räckte till togs vattnet från ån.

    Nu har diket styrts om och mynnar i stället i en damm, som är cirka två meter djup. Vid en viss högsta vattennivå i dammen rinner vattnet vidare till våtmarksdelen, som består av tre grunda dammar med låglänta bevuxna stränder. Vid högvatten och stigande nivå har våtmarksområdet ett bräddutlopp i ån.

    En ovanlig lösning

     I våtmarken varierar vattendjupet i dammarna mellan en halv och en meter. Inhyrda djur betar i området.
    I våtmarken varierar vattendjupet i dammarna mellan en halv och en meter. Inhyrda djur betar i området. FOTO: Marcus Frennemark

    Under bevattningssäsong tar Nicklas vatten från bevattningsdammen och med sjunkande vattenstånd fylls dammen på från våtmarken.

    – Systemet har blivit trögare och vattnet får längre tid på sig. Därigenom återvinner vi ett antal kilo kväve och fosfor när vi återanvänder vattnet, säger Nicklas Göransson.

    Vid mycket lågt vattenstånd, när inte vattnet i damm och våtmark räcker till, finns möjligheten att öppna så att vatten från ån rinner in i bevattningsdammen.

     Genomloppet mellan bevattningsdammen och våtmarken borde ha haft längre rör för att inte sättas igen.
    Genomloppet mellan bevattningsdammen och våtmarken borde ha haft längre rör för att inte sättas igen. FOTO: Marcus Frennemark

    En ovanlig lösning helt utan pumpar som blivit möjlig genom att utnyttja platsens potential.

    Stöd ur landsbygdsprogrammet

     Ett dräneringsföretag på 350 hektar fyller på vatten. Utloppet är vattenförande året om.
    Ett dräneringsföretag på 350 hektar fyller på vatten. Utloppet är vattenförande året om. FOTO: Marcus Frennemark

    Totalt omfattar damm- och våtmarksområdet cirka tolv hektar. Större delen är mark som kan betecknas som impediment, ängar som betats för länge sedan, men inte odlats. Nu betar inhyrda kreatur på strandängarna.

    Vid normalt vattenstånd är vattenytan i våtmarken cirka 3,5 hektar: 1 hektar i bevattningsdammen och 2,5 hektar i våtmarksdammarna.

     Nicklas Göranssons bevattning har en rörlig hörnarm, som viker in och ut efter fältformen.
    Nicklas Göranssons bevattning har en rörlig hörnarm, som viker in och ut efter fältformen. FOTO: Marcus Frennemark

    Hela projektet har kostat 2,6 miljoner kronor. Med stöd ur landsbygdsprogrammet samt från det lokala Vattenriket i Kristianstad har nettokostnaden för Nicklas Göransson stannat på cirka 700 000 kronor.

    Bättre biologisk mångfald

     Bevattningspumpen tar vatten från den djupa dammen. Här finns ett förråd på cirka 50 000 kubikmeter vatten. Ungefär lika mycket finns på andra sidan i våtmarksdammarna. Vid behov kan bevattningsdammen också fyllas på med vatten från Helgeå.
    Bevattningspumpen tar vatten från den djupa dammen. Här finns ett förråd på cirka 50 000 kubikmeter vatten. Ungefär lika mycket finns på andra sidan i våtmarksdammarna. Vid behov kan bevattningsdammen också fyllas på med vatten från Helgeå. FOTO: Marcus Frennemark

    På det hela taget är han nöjd med projektet även om det finns några skönhetsfläckar som ska ordnas till.

    – Jag har fått en damm och vattendom på mitt uttag. Dessutom fångar vi växtnäring och får förhoppningsvis en bättre biologisk mångfald, säger Nicklas Göransson.

    I princip hade han rätten att ta vatten från Helgeå även tidigare, men om Länsstyrelsen hävdar att det råder vattenbrist och är risk att uttaget gör skada, så är det lantbrukaren som har bevisbördan och ska visa att ett uttag inte gör skada. Med en vattendom är gården garanterad att kunna ta ut vatten till grödorna för all framtid.

     Nicklas Göransson odlar mycket potatis, lök och morötter. I den odlingen kräver IP-certifieringen hållbara vattenuttag. Det har han nu.
    Nicklas Göransson odlar mycket potatis, lök och morötter. I den odlingen kräver IP-certifieringen hållbara vattenuttag. Det har han nu. FOTO: Marcus Frennemark

    ATL TV från 2019: Han byggde sin egen bevattningspump

    Köpingehus Lantbruks AB

    Ägs och drivs av Nicklas Göransson.

    Areal: Brukar 300 hektar åker med odling av potatis, lök och morötter på halva arealen. I övrigt odlas spannmål. Hela arealen kan bevattnas.

    Bevattning: Två stycken center-pivotanläggningar från Bauer med ramp på vardera 336 meter. Båda maskinerna har cornerfunktion vilket innebär att de har en ledad hörnarm på ytterligare 72 meter som säkrar att bevattning sker ända ut i fältens kanter och hörn. De förbrukar 100 kubikmeter per ramp och timme.

    Därutöver finns det även sex traditionella bevattningsmaskiner i företaget.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen