Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 8 november

    Här är batterilagret som sänker gårdens elkostnader

    Att få lönsamhet i ett batterilager som lagrar solel är fortfarande en stor utmaning i Sverige. Men försök pågår och kanske kan utrustningen komma ner i pris om några år.

    På en mjölkgård i Hälsingland testar Vattenfall hur ett batterilager skulle kunna fungera i praktiken. Batterierna laddas med hjälp av solpanelerna under dagen, men kan även användas för att lagra el från nätet när strömmen är billig.

     Batterilagret på gården i Hälsingland har testats av Vattenfall under ett år, för att se hur utrustningen fungerar och vilka problem som kan uppstå i gårdsmiljön. Enligt Vattenfall har gårdsägarna inte märkt av några problem som är kopplade till försöket, viket var hela tanken bakom undersökningen.
    Batterilagret på gården i Hälsingland har testats av Vattenfall under ett år, för att se hur utrustningen fungerar och vilka problem som kan uppstå i gårdsmiljön. Enligt Vattenfall har gårdsägarna inte märkt av några problem som är kopplade till försöket, viket var hela tanken bakom undersökningen. FOTO: Vattenfall

    Tack vare den avancerade lösningen kan gården sedan använda den lagrade energin när behoven är som störst för att få ner effekttopparna, det vill säga under morgonen och kvällen när korna ska mjölkas och kylaggregaten måste jobba för fullt.

    Sparar några tusen

    Priset för batterilösningen uppgår till 300 000 kronor, och är fortfarande för högt för att investeringen ska bli lönsam. Men kanske kan liknande produkter bli vanligare i framtiden i takt med att batteripriserna sjunker.

    Mest pengar, sparar man i teorin, om gården kan kapa sina effekttoppar och därmed minska sin huvudsäkring från 50 till 35 ampere. Det skulle ge en besparing på drygt 4 200 kronor per år. Därutöver tillkommer även några hundralappar (mindre än tusen kronor per år) på den besparing som uppstår när gården slipper köpa dyrare el på morgonen och på kvällen.

    Batteriet i försöket är på 30 kilowattimmar, vilket motsvarar en mindre elbils. Kapaciteten är tillräcklig för att parera gårdens elproduktion, men inte för att driva hela lantbruket under ett längre strömavbrott. Däremot är det tänkbart att man skulle kunna använda batterilagret för att driva prioriterad utrustning som vattenpumpar och annan kritisk utrustning.

    Tror på lönsamhet

    För att batterilagret ska bli lönsamt på riktigt måste troligtvis även gårdens fördelar kombineras med de nyttor som uppstår när nätbolagen slipper göra nyinvesteringar i landsbygdsnätet.

     Batterilagret, av typen litium järnfosfat-batteri, står i ladugården och ska vara mindre brandfarligt eftersom det inte har samma risk för självantändning som många andra batterityper.
    Batterilagret, av typen litium järnfosfat-batteri, står i ladugården och ska vara mindre brandfarligt eftersom det inte har samma risk för självantändning som många andra batterityper. FOTO: Vattenfall

    – Utan att veta om det tar två eller fem år tills det blir lönsamt är jag övertygad om att det kommer att bli det, på grund av de ökade investeringar som måste göras i nätet, men också på grund ökade kostnader för effekttariffer, säkringsnivåer och ändrade spelregler. I Tyskland får man väldigt lite betalt när man säljer sin el, medan man i Sverige använder en skattereduktion som gör att man får mer betalt. Det gör att det blir mer lönsamt att installera solceller även utan en batterilösning, men den skattereduktionen kommer säkert inte att finnas kvar för alltid, säger professor Magnus Berg, som är chef för Vattenfalls forsknings och utvecklingsportfölj.

    I flera länder med stora inslag av sol- och vindkraftsproduktion är det redan i dag mindre fördelaktigt att sälja överskottet av den egna produktionen, och på en liknande gård i Tyskland skulle exempelvis nyttan vara betydligt större.

    Lärt sig mycket

    Till bakgrunden hör även att den allt kraftigare ökningen av vind- och solenergi riskerar att göra elnäten instabila. Det är exempelvis därför som nätägaren på Gotland har motsatt sig nya abonnemangsanslutningar där solcellsägarna planerar att skicka ut delar av sin produktion i nätet.

    Därför skulle batterilager där gårds- och nätägaren delar på investeringen kunna vara ett alternativ som gör installationen lönsam i redan underdimensionerade nät.

    Forskarna visste redan på förhand att investeringen skulle vara långt ifrån lönsam. Men ändå anser Magnus Berg att Vattenfall har lärt sig mycket kring tekniken, försäkringsbolagens inställning och hur man kopplar in batterierna säkert för att undvika brandrisk.

    – Men vi har också lärt oss mycket om lantbrukets intresse för fossilfria lösningar, säger han.

     "Ett batteri är inte den billigaste reservkraften, men den är smidig eftersom den startar av sig själv", säger Vattenfalls Magnus Berg, som kan se flera nyttor med ett batterilager.
    "Ett batteri är inte den billigaste reservkraften, men den är smidig eftersom den startar av sig själv", säger Vattenfalls Magnus Berg, som kan se flera nyttor med ett batterilager. FOTO: Vattenfall
    Till toppen