Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 19 mars

    19 procent dyrare traktor på två år

    Mitt i traktoraffären slås både Mats Eriksson och Tommy Ingelsson av att priserna har gått upp. För Tommy Ingelsson blev skillnaden dessutom påtaglig när han fick priset på exakt samma modell som förra gången det begav sig.

    ATL kan i dag presentera unika siffror som visar vad 248 fabriksnya traktorer hade för listpris för fem år sedan och vad samma modell kostar i dag. För några av de dyraste traktorerna handlar det om en prisutveckling på över en miljon kronor, varav en av modellerna har ökat med över 50 procent. Att traktorerna har blivit dyrare bekräftas också av Tommy Ingelsson när ATL ringer runt till gårdar som är på väg att nyinvestera.

    – Jag sitter precis med mina kalkyler, så det är nästan märkligt att du ringer. Vi köpte en Fendt 724 nu 2018. När jag tittade på samma traktor i höstas så skulle den kosta mig 19 procent mer än för två år sedan.

     Tommy Ingelsson fick prisuppräkningen svart på vitt när han skulle köpa en exakt likadan traktor som förra gången det begav sig.
    Tommy Ingelsson fick prisuppräkningen svart på vitt när han skulle köpa en exakt likadan traktor som förra gången det begav sig. FOTO: Privat

    – Det gjorde att vi bromsade affären tillfälligt. Det är i princip samma traktor men olika generationer som presterar på exakt samma nivå. Hur jag ska tjäna in dessa 19 procent vet jag inte, säger Tommy Ingelsson, som driver lantbruket utanför Ängelholm tillsammans med Torbjörn Bengtsson.

    Avräkningspriserna har inte samma utveckling som traktorpriserna, och eurokursen viker neråt. Ändå har handlarna lyckats höja sina priser.

    I Tommy Ingelssons fall hänvisade handlaren till valutaeffekter och allmänna prisjusteringar, och även om han har förståelse för att det mest i samhället blir dyrare har han ändå svårt att ta in kostnaden.

    Att pressa ner tillverkningskostnaderna är också svårt eftersom traktorserierna fortfarande är så små att det är svårt att tillverka dem på löpande band som i en modern bilfabrik, fortsätter han.

    – Hittills har vi kommit undan med att traktorerna har blivit bättre och bättre för varje byte, de har fått GPS, nya växellådor och på så sätt har marknaden motiverat prishöjningarna eftersom de har hjälpt till att utveckla jordbruket. Egentligen skulle traktorerna dra 15 procent mindre diesel efter varje byte.

    – Och då undrar folk vad det är som driver fram storleksrationaliseringen. Detta är en typisk sån grej, för en liten bonde har knappt råd att köpa en traktor längre.

    Även när Tommy Ingelsson och Torbjörn Bengtsson jämför två snarlika John Deere-modeller tycker de sig se en tydlig prisökning.

    Att hänvisa till valutakurser och ökade miljökrav är lätt, men samtidigt skiljer sig också tillverkarnas priser mellan olika länder, resonerar Tommy Ingelsson. Däremot tror han inte att handlarna lurar lantbrukarna. Frågan är enligt honom mer komplicerad än så. Exempelvis gör det låga ränteläget sitt för att underlätta affärerna, jämfört med hur räntorna såg ut för 30 år sedan.

    Mats Eriksson på Sättra gård i Upplands Väsby, som också sitter och räknar på ett traktorköp har liknande erfarenheter.

    – Jag håller på och tittar på en traktor just nu och slås av prislappen.

    – Man märker att priserna lätt tar ett kliv uppåt, men de svänger inte lika snabbt neråt när valutan går ner.

    När lönsamheten i växtodlingen ökade i början av 2010-talet gick priserna upp, och därefter motiverades kommande prishöjningar med de höga metallpriserna, minns Mats Eriksson. Ökade miljökrav driver också på prisuppgången.

    – Man slås över hur mycket luft det finns i maskinbranschen. Prislappen man ser i olika tabeller kan man ofta slå bort 20 procent på.

     Mats Eriksson känner igen sig i prisökningen. Här är han fotograferad i maskinhallen i samband med ett tidigare reportage.
    Mats Eriksson känner igen sig i prisökningen. Här är han fotograferad i maskinhallen i samband med ett tidigare reportage. FOTO: Lisa Rogert

    Hemligheten till framgång ligger sannolikt enligt Mats Eriksson i att ta in anbud från olika märken och väga samman servicekvalitén och utbildningsinsatserna som blir allt viktigare på både traktorer och tröskor. Finns inte rätt folk i Sverige kan det till och med krävas att utbildningsresurserna flygs in från utlandet, så komplicerade har maskinaffärerna blivit, resonerar Mats Eriksson.

    – Det handlar om mycket mer än bara pengarna i en affär, men det viktiga är att man gör en bra jämförelse av olika leverantörer.

    LÄS OCKSÅ: Så mycket har traktorpriserna ökat på fem årLÄS OCKSÅ: Handlarna: Den generella höjningen beror på valutan

    Fakta: Så gjordes kartläggningen

    I granskningen har vi utgått från de traktorpriser som handlarna själva uppger i Lantmannens traktoröversikt för 2017 och 2021. Endast traktormodeller med samma namn då som nu har tagits med. Modeller som har fått en tilläggsbokstav, som alltså kan signalera en större förändring har sorterats bort. Enda undantaget är modeller som har fått namntillägget Steg fem, eftersom detta är något som vi räknar med att merparten av traktorerna har fått under perioden utan att detta har lett fram till en namnförändring.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen