facebooktwittermail

Taxonomin är skadlig för svenskt jordbruk

EU-kommissionens förslag till nytt ramverk för att styra mot hållbara investeringar kommer att få negativa effekter, inte bara för skogsbruket utan även för jordbruket, skriver Staffan Eklöf (SD) i ett debattinlägg.

FOTO: ISTOCK

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi är sedan tidigare kritiska till de EU-regler som kallas taxonomin och som egentligen handlar om ett ramverk för att definiera och styra mot hållbara investeringar.

I den förordning som Sverige röstade nej till delegerades EU-kommissionen att utforma kriterier för hållbarhet, vilket gav den alltför stor makt.

Kriteriernas utformning avgör i praktiken var gränsdragningen går mellan hållbart och inte hållbart. Kommissionens utskickade förslag till kriterier visar även att den inte klarar uppdraget. Förslaget kommer att få negativa effekter.

Diskussionen i Sverige har hittills dominerats av skogs- och energifrågor eftersom kommissionens förslag innebär mycket stora svårigheter inom dessa områden. Men taxonomin påverkar även jordbruket.

Ett par sådana förslag har passerat under radarn. Ett av dem är att endast de bekämpningsmedel som räknas upp i Ekoförordningen får användas för att jordbruket ska anses hållbart.

Därmed kommer Sveriges konventionella jordbruk inte att anses vara hållbart trots att det använder mycket mindre bekämpningsmedel och är mer klimatvänligt än utländskt jordbruk. Det konventionella jordbruket kan alltså få svårare att skaffa kapital till investeringar som annars skulle göra jordbruket än mer klimat- och miljövänligt. Det är kontraproduktivt.

Reglerna begränsar var man får hålla djur vid hållbar djurhållning av klimatskäl. Skrivningen är otydlig men innebär troligen att det inte anses hållbart att restaurera igenvuxen betesmark. Detta skulle ge negativa effekter på biologisk mångfald i Sverige och försvåra den expansion av jordbruket som vi vill se.

Vi har påtalat dessa brister för regeringen och kommissionen och vill se en strykning av de reglerna. Tyvärr var vi ensamma om den åsikten vid överläggningarna med regeringen i Finansutskottet.

Situationen skapar stor osäkerhet för det svenska jordbruket. Även om taxonomins avigsidor skulle kunna pareras för jordbruksstöden kvarstår svårigheterna för investeringar, särskilt om detta system i framtiden utvidgas till bankernas långivning, som EU-parlamentet ville.

Om kommissionen går vidare med förslagen får rege­ringen en sista chans, genom att försöka samla en majoritet i Europeiska rådet för ett nej till hela initiativet.

Det finns inget skäl att ge klartecken till en lagtext som är kontraproduktiv och försvårar en positiv utveckling för jordbruket. Framför allt om den även försvårar för skogens brukande, bioenergiproduktionen, vattenkraften och kärnkraften.

Regeringen bör använda alla verktyg, inklusive rättsliga. De delegerade akterna förefaller vara tveksamt utformade.

Lagstiftningen är bara en i raden. Kommissionen ska senare lägga fram taxonomiförslag för social och ekonomisk hållbarhet.

Överför EU:s oförmåga på miljöområdet till en lika oseriös och aktivistdriven hantering på det sociala och ekonomiska området och vi får en mycket skadlig utveckling.

Vad EU är håller på att ändras snabbt i skuggan av klimatdiskussioner och coronavirus. Det måste alla förhålla sig till och inte blunda för.

Staffan Eklöf (SD)

Ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott