Niklas Larsson

Enligt Svenska dränerares riksförbund är det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten att skapa bra förutsättningar för växtodling och att förlänga vegetationsperioden.

Alf Werner är en entreprenör i branschen som utför komplettererande täckdikning. Maskinen han använder är byggd på en traktor från 1968 som efter en påbyggnad även har sexhjulsdrift. När vi träffar Alf Werner är han ute på jobb vid Däntersta gård som är en arrendegård under Lagmansö, öster om Katrineholm i Sörmland.

- Jag tar bort överskottsvattnet från blomkrukan, så beskriver Alf Werner sitt arbete.

Han berättar att i Finland beskrivs täckdikningen som att göra ”hemliga diken”.

Alf Werner tar betalt per meter, beroende på slangens dimension, men han tar också betalt för vissa jobb som grävning vid anslutningar. Är det mycket sten tar han betalt för grävmaskinens jobb, om inte gården har en egen.

Alf Werner har jobbat med täckdikning sedan 1990-talet. Maskinen har sin bas i en County Super Six 1124 från 1968.

Maskinen får täckdika några tusen meter per år. Alf Werner jobbar med kompletteringar av täckdikningar.

Hur upplever du intresset för tjänsten att utföra täckdikning?

- Det ökar, sakta men säkert. I år det bedrövligt, tack vare torkan. Jag började inte köra förrän sent på hösten och kommer knappt upp i tio tusen meter i år, berättar Alf.

Det finns två täckdikningsentreprenörer i Sörmland men det kommer även andra från närliggande län. Enligt Alf Werner är Sörmland ofta kuperat och då behövs bara några diken från de låga punkterna. Rent generellt upplever han en brist på investeringsförmåga. Arbeten som utförs är de allra viktigaste. Skötsel av öppna diken och brunnar kunde göras oftare.

Hur mycket arbete måste lantbrukaren göra själv när du kommer?

- De måste ha en gubbe med hela tiden. Gården får grusa slangen och gruskärran som jag har får gården bemanna. Det ska fyllas igen och ställas brunnar.

Vad kan lantbrukaren tänka på?

- Alla utlopp bör vara rensade och klara så att man kan få ned ledningarna på rätt djup. Gärna också att de tar det vid en lämplig växtperiod. Det är bättre att köra på vall eller stubb, förklarar Alf Werner.

Grusvagnen, som de lägger ut singel med över slangen, får lantbrukaren köra.

Markägaren står för materialet inklusive gruset som tas från eget grustag. Arrendatorn gör jobbet.

Stefan Gustafsson är arrendator på Däntersta gård och täckdikar 5-6 hektar per år. I företaget finns 70 årskor och 150 ungdjur. Arealen är 400 hektar åkermark. Trots ett tufft år i år med torka vill han satsa framåt och genomföra täckdikningen. Gårdens lantbruk är ekologiskt och då blir det viktigt att ha mycket vall.

- Vi behöver dränera, det blir bra en bra slåttervall, annars får klövern svårt att etablera sig eller så går den ut om det blir för blött. Dränering är det mest lönsamma vi kan göra, säger Stefan Gustafsson.

Markägaren har ett eget grustag och står för materialet inklusive dräneringsslang. De sållar fram singel och Stefan använder sin egen grävmaskin. I år blev täckdikningen utförd senare än vanligt och det beror på att de sorterat fram gruset.

- Vår kostnad är eget arbete, men det lönar sig, menar Stefan Gustafsson.

Stefan Gustafsson har tillgång till egen grävare och den är till stor nytta i arbetet.

Olle Gustafsson kör grusvagnen och hjälper till vid täckdikningen. Han har också ett eget lantbruksföretag.

Olle Gustafsson, även han lantbrukare i trakten, är Stefans Gustafssons son och de samarbetar om täckdikningen. Olles arbetsuppgift för dagen är att köra grusvagnen som via ett transportband lägger ut ett lager singel ovanpå täckdikningsslangen.

När ATL ringer upp Stefan Gustafsson veckan efter har de börjat täckdika på en annan mark där täckdikningens behov blev tydligt direkt.

- Det rann vatten där och det är inte illa år 2018, säger han och skrattar.

Lasern kommunicerar med en mottagare i täckdikningsmaskinen och på så sätt vet Alf Werner om han är på rätt djup när han gräver ned slangen.

Rätt skött kan täckdikningen hålla i många år och transporterar bort överskottsvatten till diket.

<h3>Dränering</h3>Vinsterna med att investera i ny dränering är flera, till exempel kan ogrästrycket minska och tork-kostnaderna sjunka. En väl fungerande dränering ska också vara bra för miljön. När växtnäringen utnyttjas så bra som möjligt minskar risken för läckage. Vattenmättade åkrar kan ge förluster av lustgas, som är en kraftig växthusgas, vilket påskyndar klimatförändringarna. Med dränering minskar risken för vattenmättade åkrar. För rådgivning kan man kontakta sin länsstyrelse eller rådgivare för att få mer information om dräneringsrådgivning. Investeringskostnaden för en täckdikning kan vara 25 000 kronor per hektar. I Mellansverige betalar sig dräneringen på 30 år men livslängden kan vara det dubbla.Källa: Greppa Näringen

I Sörmland finns två entreprenörer som arbetar med täckdikning. Denna maskin har varit flitigt använd genom åren.

Stefan Gustafsson är arrendator på Däntersta gård. Hans son Olle Gustafsson är också lantbrukare. Vid täckdikningen behövs bådas arbetskraft.

En förutsättning för att få bra odlingsmark är dränering, så att rätt balans råder mellan vatten, växtnäring och syre. Det finns även miljöaspekter. ATL har träffat en entreprenör som gör jobbet och en lantbrukare som sett effekten.

ATL har träffat en täckdikningsentreprenör och en lantbrukare som sett effekten av jobbet. [Premium]

Hemliga diken gör stor nytta

Växtodling

En förutsättning för att få bra odlingsmark är dränering, så att rätt balans råder mellan vatten, växtnäring och syre. Det finns även miljöaspekter. ATL har träffat en entreprenör som gör jobbet och en lantbrukare som sett effekten.