Gruvor, vindkraft eller för den delen skogsbruk. Alla dessa aktiviteter innebär exploateringar, eller nyttjande, av landsbygdens naturresurser. Naturresurser som hela vårt samhälle efterfrågar men som kommer med ett pris när de ska tas i anspråk – priset av påverkan på natur och miljö.
Alldeles självklart ska industrier ha höga miljökrav, att driva en gruva måste ske så skonsamt som möjligt. Men en gruva måste också vägas mot de positiva effekter den har för samhället och för landsbygden. Vi måste hitta vägar för att de positiva effekterna av nyttjandet av landsbygdens resurser ska kunna komma oss till del.
I vår kommun i Pajala så finns en gruva i drift som hotas av nedläggning om miljötillståndet dras in. En stor förlust av arbetstillfällen för oss.
En del av argumenten mot gruvan berör dess påverkan på den närmiljö som finns i området, en myr, och den negativa påverkan fortsatt drift skulle ha på fåglar och växtarter som finns i myrmiljön.
Är myren vid gruvan så unik att vi inte kan ersätta den? Det är den givetvis inte.
Kommunen har hundratals hektar utdikad myrmark som kan återställas för att kompensera den myr som finns vid gruvan. Vänsterpartiet i Pajala föreslår i en motion att kommunen tar ledartröjan och bistår markägare med hjälp att kartlägga alla de myrar som utdikades vid sekelskiftet, i jakten på foder till kreatur. Samt är behjälpliga i att hitta finansiering och de tillstånd som behövs för att återskapa våtmarker som de en gång var.
Det är en bra start är att återskapa en myr per år.
Vi vet att även gruvbolaget tänker återskapa förlorade miljöer i andra närliggande myrar och på det här sättet kan vi med samlade krafter möta de påfrestningar som en gruva har på naturvärden. Det är viktigt att vi från politiken söker de lösningar som finns för att klimatet, miljön och utvecklingen på landsbygden blir vinnare.
Med återskapandet av våtmarker blir klimatet och den biologiska mångfalden vinnare från den timmen dikena skottas igen.
Vindkraften och skogsbruket är andra exempel på användandet av naturresurser på landsbygden. Här märker vi hur protesterna mot vindkraften ökar och hur skogen allt oftare blir föremål för attacker, särskilt från de som inte själva äger eller lever nära den. Det borde finnas ersättningsmodeller där de närområden där vindkraften etableras får ett mervärde av de aktiviteter som behövs för våra gemensamma behov. Helt enkelt att mer av de värden som produceras stannar kvar på orter där de skapas.
För skogsbruket måste vi kunna hitta en mellanväg, mellan de hundra hektar stora hyggena som sopas ner i ett bräde och den andra ytterligheten att allt ska bevaras till turister som besöksmål. Om inte stora skogsbolag besinnar sig kommer även de som fortfarande litar på skogsbruket att tappa förtroendet.
Vi som har vuxit upp med hyggen och aktivt skogsbruk vet att skogar som sköts blir till bra virke för samhället, till långlivade produkter och till en viktig näring för landsbygden och dess utveckling. Klimat, miljön och utvecklingen på landsbygden kan alla bli vinnare om vi tar tillvara på de möjligheter vi har.
Birger Lahti (V)
riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson
Linda Jonsson (V)
ordförande Vänsterpartiet Pajala
