Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 22 augusti 2011

    Växande problem med dieselbakterier

    Vi riskerar motorskador till följd av de nya FAME-bränslena, skriver Pär A Thunström, Maskinleverantörerna, som uppmanar oljebolagen att ta sitt ansvar.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Utvecklingen av dieselmotorer har under senare år varit kraftfull och kommer att fortsätta minst i takt med myndigheternas ökade krav på lägre avgasemissioner.

    Insprutningstrycket i moderna dieselmotorer kan nå upp till 2 000 bar, och högtryckspumpar, tryckrör och insprutare tillverkas med oerhört stor precision.

    Så länge man tankar rätt bränsle och sköter vattenavtappning och filterbyten, så kan man räkna med stor tillförlitlighet och lång livslängd.

    Det dieselbränsle som saluförs i Sverige specificeras mycket noggrant i den europeiska standarden SS-EN 590:2004. Denna medger att högst 5 procent FAME, fettsyrametylester (i Sverige vanligtvis RME, rapsmetylester) enligt standard SS-EN 14214 får blandas in i dieseloljan.

    Alla motortillverkare har anpassat sina motorer och accepterar 5 procents iblandning av FAME. Några tillverkare accepterar i vissa fall körning på ren FAME, då oftast med krav på tätare olje- och filterbyten.

    Iblandning av FAME innebär att bränslet lättare tar upp vatten, även direkt från luften. RME:n drar till sig vatten redan vid produktionen, vilket innebär att du tillför vatten varje gång du tankar!

    De bakterier som trivs i diesel finns naturligt i marken. Det är ett 100-tal bakterier som kan leva i diesel, varav ett 30-tal börjar sin tillväxt när vatten finns tillgängligt.

    Det är lätt att förstå att ett modernt bränslesystem inte klarar av ett sådant bränsle. Pumpar och insprutare utsätts värst och motorhaverier är inte ovanliga.

    Mest utsatta är maskiner som står längre perioder såsom skördetröskor, grönytemaskiner eller en vanlig lastmaskin eller traktor som har sporadisk användning.

    Tyvärr är det inte sällan som det uppstår tvister mellan kunden, maskinleverantören och tillverkaren på grund av att alla parter anser sig vara oskyldiga till skadan.

    Det är slutligen kunden som har det ekonomiska ansvaret men maskinbranschen får i många fall vara med och dela på bördan. Försäkringsbolagen har vanligtvis friskrivit sig från den här typen av skador.

    Oljebolagen känner till problemen men vill helst inte tala om dem. Produkten är ju ”felfri” när de levererar den till förbrukaren. Det är också känt att det finns tilläggsprodukter som kan tillföras dieseln som motverkar och till och med eliminerar risken för bakterietillväxt och avlägsnar vattnet från bränslesystemet.

    Maskinbranschens företag och kunder har vid tidigare tillfällen fått täcka betydande kostnader förorsakade av nya produkter som införts på marknaden.

    Som exempel kan nämnas citydieseln och de biologiskt nedbrytbara hydraulikvätskorna. Vi är nu på väg in i en tredje period med skador förorsakade av produkter från oljebolagen.

    Det är hög tid att oljebolagen agerar! Det måste vara en marginell kostnad att tillföra dessa additiv. Det oljebolag som kommer med en diesel som innehåller ett sådan additiv torde ha väsentliga marknadsfördelar.

    Pär A Thunström
    Maskinleverantörerna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen