Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 8 maj 2017

    Stureplansbilism premieras till nackdel för landsbygden

    Regeringen har under de senaste veckorna lagt flera politiska förslag som ska styra mot det politiska målet om en fossilberoende fordonsflotta till 2030. Men kommer de nya förslagen verkligen att hjälpa oss på vägen mot målet, skriver Helena Jonsson, LRF.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Ann Lind n

    Först kom förslaget om en reduktionsplikt. Förslaget styr drivmedelsbolagen att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel enligt en specifik kvot. LRF har drivit på för att förverkliga reduktionsplikten. Det är ett steg i rätt riktning och den har välkomnats av i stort sett alla remissinstanser. En liknande reduktionsplikt borde även införas för flyget.

    I vårbudgeten lade regeringen sedan ett förslag om ett bonus-malussystem för fordon. Vid köp av utsläppsfria bilar som går på el eller vätgas betalar staten en bonus på 45 000 kronor. För att finansiera bonusdelen införs en straffskatt (malus) på 77 kronor per gram för fordon med koldioxidutsläpp på mer än 95 gram per kilometer. För bilar med koldioxidutsläpp på mer än 140 gram per kilometer är straffskatten 100 kronor per gram.

    Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson Karin Svensson-Smith har kallat miljöbilsbonusen för en klimatåtgärd som riktar sig mot ”stureplansbilismen” (Altinget 26 april). Det är uppenbart att regeringen väljer att subventionera fler Teslor på Stureplan medan företagaren på landsbygden får betala. De två första åren gör staten dessutom ett plus på cirka 600 miljoner kronor. Det rimmar illa med tillväxtmålen inom Livsmedelsstrategin, det Nationella skogsprogrammet, samt Landsbygdskommitténs betänkande om en sammanhållen landsbygdspolitik.

    Bonus-malus tar inte heller hänsyn till att det finns biodrivmedel med hög klimatnytta att tillgå som går att blanda i bensin och diesel, utan att kvaliteten på bränslet förändras. Bonus-malus blir därmed mer av en teknikstyrning och inte en klimatstyrning. Det är olyckligt.

    Sverige är ett avlångt land med avstånd som konkurrensnackdel. De högre kostnader som förslaget innebär får särskilt kännbara konsekvenser för landsbygdens företagare som ofta är beroende av tyngre bilar i verksamheten. De kommer nu att drabbas av den högre skatten, även om de väljer att köra på biodrivmedel. LRF vill därför att förslaget om Bonus-malus tar hänsyn till den koldioxidminskningen för dem som kör på biodrivmedel. Alternativet är att förslaget skrotas eller justeras till att enbart gälla för privatbilism.

    Det är på tiden att vi får igång en mer omfattande produktion av biodrivmedel från svensk bioråvara. Då måste det bli mer fördelaktigt för investerare i nya bioraffinaderier att välja Sverige i stället för våra grannländer. Att införa fler straffskatter på landsbygdsföretagen är då inte rätt väg att gå.

    Helena Jonsson

    Förbundsordförande LRF

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen