Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 23 januari 2017

    Stelbent tänkande hotar innovativa företag

    En konkurrenskraftig livsmedelskedja kräver att forskning, myndigheter och rådgivning tänker i nya banor. Innovativa företag som till exempel Hälsingestintan behöver stöd för att utveckla sina koncept, skriver Bo Algers, SLU.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Så har vi fått veta att målsättningen med den nya livsmedelsstrategin är ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan.” Någon där emot?

    Man anger tre strategiska områden; Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, konsumenter ska kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt och man vill stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt en hållbar produktion.

    Gott och väl. Men det är nu upp till bevis för många aktörer att i handling visa hur man som entreprenör med innovativa metoder kan utveckla en av konsumenter efterfrågad hållbar livsmedelsproduktion. Då måste akademi, myndigheter och rådgivare på ett helt annat sätt än hittills visa förmåga att gemensamt och konstruktivt bygga de lösningar som vi alla vill se.

    Gamla regelverk kanske inte alls är anpassade, utnötta forskningsspår måste kanske överges för mer innovativa och rådgivare måste kanske själva ifrågasätta om inte också de behöver se på världen med lite nya ögon.

    Om man vill göra allvar av att en svensk livsmedelsstrategi verkligen ska påverka utvecklingen och ge något nytt och bättre får kanske nya arenor skapas där nytänkande i samverkan mellan olika aktörer prioriteras. Inte bara konsumenternas efterfrågan räknas. Det kanske också vore klokt att fråga medborgarna hur de ser på livsmedel och livsmedelsproduktionen.

    Vi har goda exempel på hur paradigmskiften kan ske, till exempel med Hälsingestintans skapande av mobilt slakteri eller Scandinavian Organics tillvaratagande av uttjänta värphöns för livsmedelskonsumtion. Innovativa företag som behöver stöd för att utveckla nya koncept tvärs igenom gamla regelverk. Ge dem det.

    Bo Algers

    Professor emeritus

    Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen