Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 23 April 2016

    Sluta forska - gör något!

    Så har då Energimyndigheten inte helt oväntat meddelat att det inte blir några mer anslag till förgasningsanläggningen i Piteå. Hitintills har ca 400 miljoner kronor satsats på anläggningen och då i huvudsak som statliga medel.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Björn Gillberg, vd för Värmlandsmetanol.
    Björn Gillberg, vd för Värmlandsmetanol.

    Anläggningen, som är en liten forskningsanläggning, har fungerat bra, d.v.s. som förväntat. Under åren har den av svartlut producerat ca 1000 ton DME (dieselbränsle) samt metanol, som kan ersätta bensin.

    Förgasningsteknik är ingen ny teknik. Under andra världskriget hölls en stor del av den tyska armén och flygvapnet igång med dieselbränsle och metanol tillverkade genom förgasning av stenkol.

    I modern tid har fler än hundra stora kommersiella förgasningsanläggningar baserade på stenkol byggts runt om i världen av tyska ThyssenKrupp och Siemens.

    Förgasningsteknik är det energieffektivaste sättet att omvandla kol och skogsråvara till drivmedel.

    Miljardbelopp har under ett tiotal år satsats i Sverige på forskning om förgasningsteknik, allt under det att ThyssenKrupp och Siemens sedan länge kan leverera storskaliga kommersiella anläggningar till fast pris med prestandagarantier.

    Det handlar om förgasningsanläggningar som på en dag tillverkar lika mycket DME eller metanol, som försöksanläggningen i Piteå producerat under några års drift.

    I Sverige har vi lyckligtvis inte stenkol men däremot skog, skogsavfall och restprodukter från massaindustrin, som med förgasningsteknik kan omvandlas till DME, metanol och andra flytande drivmedel.

    Detta utan att inkräkta på den traditionella skogsindustrins råvarubehov.

    Det är dags att sluta forska och göra något, d.v.s. bygga storskaliga, kommersiella förgasningsanläggningar. Staten vågar dock inte stötta kommersiella förgasningsanläggningar med bidrag av rädsla för EU-kommissionen, som betraktar sådana bidrag som olaga statsstöd.

    Kommissionen accepterar endast statsbidrag till försöksanläggningar. Inget hindrar dock staten från att via egna bolag bygga eller investera i de första storskaliga förgasningsanläggningarna för drivmedelsproduktion av skogsråvara.

    Lämpligen får Vattenfall uppdraget, när man nu äntligen ska lämna de galna satsningarna i Tyskland på brunkol.

    Björn O. Gillberg
    vd VärmlandsMetanol AB

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen