Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 18 maj 2007

    Märk maten - så märks maten

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Handen på hjärtat – visst blir vi litet imponerade av livsmedelskvaliteten från länder som Frankrike eller Italien. Det är något extra med olivolja som tydligt signalerar att den kommer från en viss region i Grekland eller kanske vinet med de kryptiska bokstäverna AOC på etiketten.

    Utan att vi tänker på det möter vi varje dag livsmedel som anknyter till sin regionala identitet, det finns till och med en formell EU-märkning som reglerar ursprungs­beteckningar för jordbruksprodukter. Hemma i Sverige är regional identitet på våra livsmedel ännu i sin linda. Lantbruksnäringen verkar generellt vara måttligt ­intresserad av att marknadsföra sina jordbruksalster genom att anknyta till dess regionala härkomst.

    Det verkar som om maten ska standardiseras för att möta påstådda krav på likhet över landet. Märk väl, jag motsätter mig inte kraven på livsmedelshygien eller att förpackningen verkligen innehåller 200 gram skinka, utan ointresset att sälja mat med en tydlig härstamning från olika regioner i Sverige.

    Kopplingen mellan matens ursprung och dess regionala identitet är viktigt. Just nu pågår en studie vid Centrum för uthålligt lantbruk och institutionen för ekonomi, SLU, om framgångsfaktorer för regional mat. Forskarna undersöker varför vissa företagare lyckas med sina produkter och hur de når marknaden. Resultaten kan mycket väl bli en kioskvältare, det är nämligen lättare att producera än att nå framgång på marknaden.

    Det är min bestämda uppfattning att svenska livsmedel på samma sätt som mat i Italien eller Frankrike ska nyttja möjligheten till att märkas med Skyddad Geografisk Beteckning (SGB) eller Skyddad Ursprungsbeteckning (SUB). Vi har mycket att lära av sydeuropéerna och deras syn på livsmedelskvalitet eller upplevelsekvalitet av matbordet.

    Maten måste signalera sitt ursprung och användningsområde. Det ska vara en självklarhet att man väljer olika sorters morötter, ostar eller korvar för att komponera sina maträtter. Smaka på ordet "standardmjölk" och svara ärligt: känner du köplust för en vara som redan i namnet signalerar en likformighet, något som i princip kan tillverkas var som helst av den som erbjuder lägsta produktionspris?

    Det är därför oerhört roligt och framåtsyftande att JTI i samarbete med lantbruksnäringen på Öland, Mörbylånga kommun, länsstyrelsen och SLU kunnat arbeta fram en ansökan om SGB för bruna bönor från Öland.

    Parallellt arbetar vi med organisationen Slow Food om att få med våra klassiska bönor däri och därmed möta en publik som verkligen bryr sig om matens olika kvaliteter. Framtiden är en ökad regionalisering av maten och att återknyta till äldre traditioner.

    Kompetensen för sådan regionalisering av våra ­ livsmedel finns i produktionsledet och hos forskarna – men var finns intresset hos lantbrukskooperationen?

    Fredrik Fogelberg
    AgrD, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen