Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 12 juni 2007

    Hallå tjejer, varför var ni inte på Skogselmia?

    40 procent av Sveriges privata skogsägare är kvinnor. En del av alla dessa tusentals kvinnor har valt att vara aktiva ägare, men de allra flesta har valt att lämna över ansvaret till någon annan. Varför?

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Vad beror det på att man väljer att överlåta ansvaret för en så betydande del av sin ekonomi till någon annan? När det gäller annat i vårt liv så har vi kvinnor minsann synpunkter. Men beslut som gäller skogsbruk skyggar de allra flesta kvinnor för. Jag kan inte förstå det. Att vara skogsägare innebär ju inte bara att man förvaltar skogen för sin egen del, de beslut man fattar påverkar även våra barn och barnbarn.

    Kan det vara så att kvinnor tror att man måste köra motorsåg för att vara aktiv? Skogsbruk är ju mycket mer än så. Att vara aktiv kan lika gärna vara att man själv fattar beslut om vad man vill göra med sin skog, vad som ska avverkas, när man ska röja eller gallra och så vidare.
    Förra veckan tillbringade jag ett par dagar på Skogs-elmia. Jag skulle informera om skogsägarföreningarnas nätverk för kvinnor, Skogsägarkvinnorna. Eftersom vi verkar i föreningarna så befann jag mig vid Södras monter. Jag delade ut broschyrer om vår verksamhet till kvinnor som gick förbi. En del blev glatt överraskade över att få något som var för dem. Andra skakade på huvudet och gick vidare utan att stanna. Jag blev en mästare på att prata samtidigt som jag gick baklänges för att försöka få kontakt innan de passerat. Men det kom ju så få kvinnor.
    Efter en stund provade jag en ny taktik. Jag dök på karlar och sa:

    -Om du har en fru hemma som inte ville följa med i dag så ge henne den här broschyren.

    Hade de barn med sig så gav jag broschyren till barnen och bad att de skulle ge den till mamma när de kom hem.
    I en annan monter fanns andra kvinnliga nätverk som, i samband med sitt Elmiadeltagande, fick en väldig uppmärksamhet i media.

    Det är intressant! Kvinnliga skogsägare är i vanliga fall så osynliga att de, trots att de utgör nästan hälften av alla skogsägare, blir en sensation när de för en gångs skull syns.

    I skogsägarföreningarna har vi jobbat i många år med att öka antalet kvinnliga förtroendevalda. Andelen ökar men det går långsamt. Kvinnor prioriterar bort föreningsarbete, men att vara aktiv i en förening är ett sätt att lära sig mer om skogsbruk. Många kvinnor säger att den kooperativa föreningsformen tilltalar dem men väljer ändå att låta sig representeras av män. Varför?
    Kan det vara männens fel att kvinnorna inte aktiverar sig? Är det så att män signalerar att skogsbruk är "deras grej"? Känner sig kvinnor inte välkomna i föreningarna?

    Kvinnor äger oftast skog ihop med någon annan. I alla sammanhang är det så att när flera personer, med olika erfarenheter, har inflytande över beslutsfattandet så blir besluten mer genomtänkta och klokare. Det gäller även för skogsbruk!
    Kom igen tjejer – ta för er!

    Mari Sander
    Skogsägarkvinnorna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen