Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 30 januari 2017

    Ge skogen skydd med naturvårdsrätter

    Naturvården måste värderas högre och på rätt sätt. Vi behöver en marknad där man kan handla med naturvårdsrätter, skriver skogsägaren Karl-Johan Jansson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Naturvård har av tradition betraktats enbart som en bevarandefråga, något passivt där skogsägare ska förmås avstå produktion. Vi har kommit till en punkt där förutsättningarna för Sveriges skogsägare måste förändras i grunden så att vi kan börja producera allt det som samhället efterfrågar. Striden står mellan å ena sidan ”min skog” och å andra sidan ”vår natur”. Dagens naturvård är toppstyrd och ineffektiv!

    Vi behöver en marknad där man kan handla med ”naturvårdsrätter”. Att göra naturvård till en lönsam produktionsgren kommer att medföra att skogsägare själva kan engagera sig, styra och driva frågan framåt. Ny kompetens kommer att lyfta landsbygdens status och ekonomi. Naturvård måste bli en produktionsgren som ger inkomster över tid och får under inga omständigheter sänka en fastighets avkastningsförmåga.

    En ”naturvårdsrätt” skulle motsvara ett hektar skog med höga naturvärden. Den ska vara kvalitetssäkrad och likställas med ett formellt skydd. De som har mer än fem procent biologiskt eller socialt värdefull skog ska kunna sälja naturvårdsrätter. De som har mindre får köpa. Det innebär en valfrihet. Hur optimerar jag produktionen i min skog? Ska jag producera virke eller naturvård?

    För att Sverige ska kunna sälja allt virke enligt FSC och PEFC så ska minst fem procent av den produktiva skogsmarken vara avsatt till naturvård. I Sverige motsvarar det cirka 1,12 miljoner hektar. Branschen är, åtminstone i södra Sverige, villig att betala 20 kronor per levererad kubikmeter virke i en så kallad certifieringspremie. Pengar finns det alltså.

    Problemet är att skogsbrukare med stor andel snabbväxande skogsplantager utan några som helst eller få biologiska eller sociala värden tar hem mest naturvårdspengar. Detta är ett kontraproduktivt och skevt synsätt. Virkesköparna premierar och belönar alltså levererat certifierat virke, inte ett certifierat skogsbruk. Det gör stor skillnad.

    Sveriges årliga avverkning förra året låg på ca 75 miljoner kubikmeter. Om vi multiplicerar certifieringspremien 20 kronor med detta, får vi att branschen i dag är villig att satsa cirka 1,5 miljarder kronor på naturvård. Lägg därtill statens budget för ”skydd av värdefull natur” på ca 1,3 miljarder årligen. Fördelat på 1,12 miljoner hektar motsvarar det en årlig inkomst på cirka 2 500 kronor per naturvårdsrätt.

    Karl-Johan Jansson, Staverhult, Nöttja

    Självverksam skogsbrukare och bonde

    Medlem i Södra, v ordförande i Naturskyddsföreningen i Sunnerbo

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen