Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 4 mars 2014

    Ge grisen ett ansikte – och publicera det

    För att kunna välja måste man veta, skriver vetenskapsjournalisten Peter Sylwan, som med en parallell till bilsäkerhet vill "etik- och säkerhetstesta fläskmarknaden".

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Det blir inget rimligt pris på grisen och någon ordning på griseriet på fläskmarknaden förrän regeringen ger svinen ett ansikte. Eskil Erlandsson måste se till att någon gör med grisarna det Vägverket gjorde med bilarna på 1990-talet. Då började Vägverket säkerhetstesta bilar och publicerade resultatet offentligt – knutet till den enskilda modellen och bilmärket. Det tog bara några år så hade bilindustrin ställt om till säkrare bilar.

    Name and shame eller name and fame. Det finns inget som är så framgångsrikt och så förödande som rykte eller vanrykte. Det slår priset flera gånger om. Bilarna blev förresten inte alls dyrare.

    Den dagen Jordbruksverket börjar etik- och säkerhetstesta fläskmarknaden på grisens villkor och publicerar resultatet på nätet knutet till de stora kedjornas varumärke kommer förändringarna att gå fort.

    Vem kan sitta där med barnen vid middagsbordet och försvara att den billigaste fläskfilén kommer från en gris som barnen vet och förstår har fötts i fångenskap av en sugga som stått fängslad bakom järnrör, fått svansen stympad, skilts från henne för tidigt, levt sitt liv på gallergolv och fått en våldsam död efter en plågsam transport.

    Och vilken inköpschef på Ica, Coop, Axfood eller City Gross har lust att svara på frågor om hur man över huvud taget kan sälja fläsk från grisar som inte levt ett garanterat grisvärdigt liv och fått en anständig grisdöd.

    Det går inte att skylla på konsumenten och det räcker inte att gömma sig bakom den svenska flaggan. Där gömmer sig ju också en hel del andra som inte heller tål fullt dagsljus. Det visar ju om inte annat de dagsaktuella transporterna av smågrisar till Polen och de färska beslutet att tillåta försök med fixerade suggor.

    Vem kan försvara att det fläsk man äter eller säljer inte garanterat kommer från en smågris som fötts av en sugga som gått lös och ledig, själv har knorr på svansen, både plats, halm och samma kompisar i boxen tills den får en någorlunda stillsam död efter en någorlunda skonsam transport (det finns en hel del kvar att göra) – och har sluppit antibiotika i fodret.

    Det kan kosta en del. Men pris, kostnad och värde går ofta skilda vägar och det brukar gå bra att ta igen på gungorna det man inte vill sälja – eller äta – i karusellen. Vi konsumenter är inte så enkelspåriga att vi alltid växlar in på det lägsta priset. Men för att välja måste man veta.

    Är det inte precis det som är en av statens roller? Att se till att vi kan veta vad vi gör. Som Vägverket gjorde med bilarna.

    Och om nu inte Eskil Erlandsson och Jordbruksverket vill etik- och säkerhetstesta fläskmarknaden så är jag bergsäker på att den dagligvarukedja som själv fixar en etikgaranti på grisköttet under eget varumärke kommer att bli vinnare på marknaden och alla andra kommer att sitta med svartepetter.

    Peter Sylwan
    agronom och vetenskapsjournalist
    Munka-Ljungby

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen