Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 12 januari 2017

    Förbjud fossila plastbärkassar

    Bioplast kan framgångsrikt tillverkas av produkter från jord- och skogsbruket och med fördel användas i bärkassar. I flera andra länder agerar man för att förbjuda fossila bärkassar. Det bör även Sverige göra, skriver Lars Tysklind, Liberalerna.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Lars Tysklind, Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson Liberalerna
    Lars Tysklind, Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson Liberalerna

    Lantbruket och skogsbruket har en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle och det finns nya jobbmöjligheter på den svenska landsbygden som regeringen riskerar att missa. Om Sverige ska nå de högt uppsatta målen inom klimat- och miljöområdet krävs krafttag från regeringens sida inom många områden.

    En aktuell process där regeringen måste göra mer är vid införandet av EU-direktivet om plastbärkassar. Regeringen har nyligen lagt fram förslag för att nå målet med att minska antalet plastbärkassar genom att affärerna måste informera om plastbärkassarna miljöpåverkan och andra alternativ för att minska förbrukningen av plastbärkassar.

    Jag tycker att ambitionen är god. Nedskräpningen av plast måste minska men det är dock inte troligt att användningen av plaster generellt eller plastbärkassar specifikt kommer att helt upphöra. Därför måste framtidens plaster bli mer hållbara, både utifrån ett klimat- och ett miljöperspektiv.

    Det finns i dag komposterbara bioplaster som är hållbara och som är miljö- och klimatvänliga. En övergång från fossilt baserad plast till bioplast skulle ge positiv inverkan på miljön och klimatet och bidra till minskad nedskräpning.

    Om konventionell plastbärkasse råkar hamna i naturen så tar det mellan 500 och 1 000 år för den att brytas ned, medan en modern bioplastkasse kan brytas ned helt på mindre än ett år. Även skillnaden i klimatpåverkan från framställningen av de olika plasterna är betydande.

    I dag används stärkelse från till exempel majs och olja från tistlar för att producera de komposterbara bioplasterna. Jag tror att råvaran till framtidens plaster kan komma från svenska skogar och åkrar om regeringen ser potentialen. Vinsterna är många, det ger ökade möjligheter för landsbygdsföretagen, mindre utsläpp av växthusgaser och minskad nedskräpning.

    Regeringarna i Italien och Frankrike har förstått vinsterna med en omställning till komposterbara bioplaster. De har gått före med införandet av EU-direktivet och främjat utvecklingen av komposterbar plast.

    I Italien har man till exempel sett en halverad förbrukning av det totala antalet plastbärkassar i och med att man förbjöd plastbärkassar som inte är av komposterbara bioplaster. I Frankrike förbjuds påsar som inte är certifierat hemkomposterbara för lösviktsförsäljning av frukt och grönsaker i detaljhandeln.

    Sverige har nu möjlighet att gå i samma riktning som Italien och Frankrike. Jag hoppas att miljöminister Karolina Skoog tar tillfället i akt och främjar omställningen, det vinner såväl miljön, klimatet som den svenska landsbygden på.

    Lars Tysklind

    Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson Liberalerna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen