Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 26 januari 2017

    Elcertifikaten bör stödja garanterad effekt

    Energikommissionens förslag om elcertifikatsystemet bör ändras så att det finns en tydligare koppling mellan elproduktion och behov. Det skulle gynna biokraft som är styr- och planeringsbar, skriver Gustav Melin, Svebio.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Vi i Svebio är kritiska till Energikommissionens resultat när det gäller hanteringen av effektfrågan. Bristen på förslag kommer att ge ett obalanserat elsystem och missgynna biokraften i kraftvärmeverken och leverantörerna av biobränslen. Också ägare till äldre vindkraftverk, bland dem många lantbrukare, hör till förlorarna. Vinnare är vindkraftsprojekteringsbolagen.

    Vi står bakom målet att den svenska elproduktionen ska vara 100 procent förnybar. Detta kommer att inträffa när den sista reaktorn avvecklas, sannolikt före 2040. Vi måste då ha ett elsystem som både ger tillräcklig produktionsvolym och som kan garantera tillräcklig effekt när elbehovet är högt under kalla vinterdygn när industrin samtidigt går för fullt. Vi är övertygade om att detta elsystem måste innehålla både vattenkraft, biokraft, vindkraft och solkraft.

    Styrmedlen måste vara så utformade att de ger detta balanserade system. Elcertifikatsystemet är ensidigt inriktat på att gynna produktion, oberoende av när den sker. En kilowattimme får samma stöd oavsett om den produceras en blåsig sommardag, med ett elpris som närmar sig noll, eller en vindstilla mörk vinterdag när elpriset sticker i höjden. Det är inte rimligt. Det måste finnas en tydligare koppling mellan stöd och behov.

    De fem partier som i somras enades om en blocköverskridande kompromiss var inne på samma linje och skrev positivt om att stödja effekt. Men i kommissionens slutbetänkande finns inga spår av denna överenskommelse.

    Vi ser flera problem med det förslag som nu ligger:

    – Kostnaden för ny elproduktion är runt 50 öre per kWh men värdet på den nya elen blir lågt om inte behovet och priset på el får styra investeringarna.

    – Överskottsel måste ledas bort för att säljas på andra marknader. Skattebetalarna kommer att tvingas finansiera ledningskapacitet som egentligen inte behövs.

    – Eftersom elcertifikatsystemet inte tillgodoser effektbehovet kommer staten att tvingas finansiera ytterligare stödsystem som ger ny effekt.

    Vi rekommenderar att ändra elcertifikatsystemet så att vi efter 2020 till stor del bygger elproduktion som på sikt kan ersätta kärnkraften med garanterad effekt.

    Gustav Melin

    vd Svebio

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen