Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 14 december 2017

    Bygga djurstall är ingen quick fix

    Den satsning på kunskap lantbrukets byggnader som Per Frankelius och Jesper Broberg har efterlyst i ATL pågår redan. SLU bedriver såväl forskning som utbildning om byggande för jordbrukets behov, skriver företrädare för SLU i Alnarp.

    FOTO: Jerry Simonsson

    Ett djurstall är en av de tyngsta investeringar som görs i ett lantbruksföretag. Ett djurstall måste fungera väl. Konsekvenserna av dåligt planerade stallar som ger ineffektiv drift och dålig djur- och arbetsmiljö är otroligt stora för den enskilde lantbrukaren som får leva med sin investering under många år framåt med tillhörande skulder.

    När man planerar ett djurstall ska många komplexa faktorer beaktas och det krävs en stor kunskapsbredd och en god förståelse för samspelet mellan biologi och teknologi för att ta fram handlingar som krävs för att bygga. Dessutom har byggnadernas placering, form, konstruktion, material, kulör och detaljer betydelse för det estetiska helhetsintrycket.

    Men att få ett väl fungerade djurstall till rimliga kostnader är mycket komplicerat med många faktorer att ta hänsyn till. Det finns lagkrav på djur- och arbetsmiljö samt minimerad miljöpåverkan att ta hänsyn till.

    Logistiken med foder, gödsel, strö och djur måste fungera så att det ger en säker arbetsmiljö och att det blir arbetseffektivt samt med tanke på smittskydd. Byggnadsutformningen är också en viktig del i arbetet med förebyggande djurhälsa och för att få en bra djurvälfärd.

    För att tillgodose behovet av personer som har kunskap om lantbrukets byggnader utbildar SLU i Alnarp studenter med denna inriktning.

    Teknikagronomprogrammet är visserligen nedlagt på grund av att det inte var några studenter som sökte utbildningen, men de studenter som läser lantmästarekandidatprogrammet kan specialisera sig på lantbruksbyggnader under det tredje året. Även andra studenter som agronomer och högskoleingenjörer kan läsa kurserna. Med ytterligare resurser så kan det ske en utökning av kursutbudet.

    För att kunna fortsätta att leverera kunskap till svenskt lantbruk bedriver före detta LBT, nuvarande Biosystem och teknologi (BT) och Arbetsmiljö, ekonomi och miljöpsykologi (AEM) på Alnarp forskning inom en rad av dessa områden.

    På senare år har projekten handlat om golv i djurstall, övervakningssystem för teknik och djur, inhysningssystem för grisar samt ammoniakemission från djurstallar.

    Ett annat exempel är projekten ”Nötstallplan” och ”Kostallplan”, där kunskap kring byggnadsplanering för nötkötts- och mjölkproduktion har sammanställts på webbplatser avsedda för studenter, rådgivare och lantbrukare i byggtankar.

    Kristina Ascard, arkitekt

    Anders Herlin, husdjursagronom

    Torsten Hörndahl, teknikagronom

    Knut-Håkan Jeppson, teknikagronom

    Linda Tufvesson, civilingenjör

    Verksamma vid Institutionen för Biosystem och teknologi, Sverige lantbruksuniversitet i Alnarp

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen