Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 7 juni 2007

    Arbetsrätten hindrar nyanställningar

    Regeringen har satt sitt hopp till de mindre företagen när det gäller att skapa nya jobb och tillväxt. Men regeringen har ännu inte gett de mindre företagen verktygen för att bryta utanförskapet.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    En förlängning av provanställningstiden och ett avskaffande av turordningsreglerna är två exempel på hur arbetsmarknaden kan förbättras för såväl småföretagarna som för de arbetslösa.
    Allians för Sverige gick till val på att stärka syssel­sättningen och bryta det utanförskap som frodats under en längre tid under den socialdemokratiska regeringen. Sedan valet har alliansen sänkt a-kassersättningen och infört ett jobbavdrag, allt för att öka utbudet av arbetskraft.

    När det gäller efterfrågan på arbetskraft har regeringen gjort mindre. Visserligen lockas det med sänkta arbets­givaravgifter för företag som anställer arbetslösa och ungdomar, men i det stora hela förväntar sig regeringen att konjunkturen ska ta hand om efterfrågeproblematiken. Den svenska konjunkturen är just nu bland de starkaste i Europa och efterfrågan på arbetskraft är stor hos de svenska småföretagen. I många branscher är efterfrågan större än utbudet vilket lett till brist på många yrkes­grupper.

    I dag arbetar endast 75 procent av den svenska vuxna befolkningen. Hur kan det då komma sig att allt fler småföretag uppger brist på arbetskraft som sitt största expansionshinder?
    Problemet med nyanställningar för just småföretag är att en felrekrytering kan vara ytterst kostsam. Att till exempel öka antalet anställda från fyra till fem ökar lönekostnaden betydligt, medan kostnaden för en ytterligare anställd på ett storföretag närmast är försumbar. Denna kostnad gör småföretagarna extra försiktiga vid nyrekryteringar och de ställer ofta höga krav på de sökande. När hög­konjunkturen pågått ett tag, är de mest produktiva arbetarna redan anställda. Kvar finns den mindre ­utbildade och mindre erfarna arbetskraften, ofta ­ungdomar och invandrare.
    Dessa måste inte sällan utbildas på arbetsplatsen för att klara det jobb de ska utföra. Det är nu problemen börjar för småföretagaren.

    Arbetsrättsliga regler försvårar nyanställningar då de främst är till för att skydda dem som redan har jobb. Redan efter sex månader måste små­företagaren bestämma huruvida den provanställde håller måttet eller ej, vilket i många fall är en omöjlig uppgift. LAS-regler förhindrar dessutom företagaren att ­komponera sin arbetsstyrka på mest effektiva sätt vid uppsägningar.
    En förlängning av provanställningstiden till 12-18 månader skulle locka klart fler småföretag att anställa underkvalificerad arbetskraft än de mest givmilda avgiftssänkningar. Ett avskaffande av turodningsreglerna skulle ge tillbaka makten över arbetsfördelningen till dem som har mest att riskera. Nämligen småföretagarna själva.
    Om regeringen menar allvar med att bryta utanförskapet måste de börja lyssna på dem som ska anställa dem som står utanför arbetsmarknaden. Våra medlems­undersökningar visar att arbetsrätten är det område som Sveriges företagare helst vill förändra.

    Johan Kreicbergs
    chefekonom Företagarna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen