facebooktwittermail

Här ska Sveriges största lövskog växa fram

Med över 65 000 lövplantor per hektar finns förutsättningar att nå målet för Öjesjöbrännans ekopark: Att skapa Sveriges största sammanhängande lövskog.

[stor]

I bakgrunden pekar de svartbrända tallstammarna mot skyn. Men framför dem vajar ett hav av gröna björkplantor. För tre år sen rasade här Sveriges största skogsbrand i modern tid. Sakta men säkert kryper livet tillbaka in över eldhärjade moränmarkerna och hällar.

– Jag har varit med från start, och varje år är det intressant att se förändringarna, säger Stefan Toterud, Miljö- och naturvårdsspecialist hos Sveaskog i Norra Bergslagen.

Brännmossa, lungmossa, svedjenäva, mjölkört och skogsplantor följer på varandra i kampen om det utrymme som blivit ledigt i en förvandling mot någonting annat.

Nyordning

– Före branden var det nästan enbart tall med lite gran och nästan inget löv. Nu blir det en helt annan succession, fortsätter han.

LÄS OCKSÅ: Skogsbranden öppnade fönster mot stenåldern

– Som mest är det en halv miljon björkplantor per hektar, men i snitt 60 000, berättar Stefan Toterud.
– Som mest är det en halv miljon björkplantor per hektar, men i snitt 60 000, berättar Stefan Toterud.

Ett examensarbete med plantinventering ger syn för sägen. I genomsnitt gror nu 60 000 björkplantor per hektar. Till det kommer 3 000 plantor av asp, 2 500 plantor av sälg och cirka 750 tallplantor per hektar. Och det är på den grunden som Sveaskog har tänkt bygga vad som kan bli Sveriges största sammanhängande lövskog.

– Totalt är Öjesjöbrännans ekopark cirka 1 500 hektar, men då ingår myr, sjö och berg. Den produktiva skogsmarken är cirka 1 300 hektar och av det är nästa 1 100 hektar bränd mark, berättar Stefan Toterud.

Lövet tar över.
Lövet tar över.

Fältinventeringar visar också att uppslaget av löv och tall är större ju hårdare bränt området är. Med tanke på hur plantuppslaget ser ut tror Sveaskog inte att det ska behövas så mycket skötsel för att nå målet.

– På de brända delarna blir det nog ingen alls, kanske att vi behöver ta bort lite inväxande gran.

Smörgåsbord

Men det finns osäkerhetsfaktorer:

– Det är ju ett smörgåsbord för vilt. Men med så mycket plantor hinner de nog inte beta allt innan det når älgsäker höjd, säger Stefan Toterud och pekar på björkarna som redan är väl över en meter i medelhöjd.

Brännmossa var en av de första kolonisatörerna i successionen efter branden.
Brännmossa var en av de första kolonisatörerna i successionen efter branden.

Exakt hur Öjesjöbrännan kommer utvecklas vet varken Stefan Toterud eller någon annan. Och det är också svårt att säga hur naturtillståndet skulle ha sett ut.

PREMIUM: Plantorna tar sig i brandområdet

– Marken har varit modernt brukad i säkert 100 år, och före det var det bergsbruk. Men jag brukar jämföra med närbelägna Färna ekopark. Där fanns små delar med gran som vi kalhögg 2004/2005 med målet att få lövskog. I dag växer där sälg och asparna är tio meter höga.

Helt jämförbart är det dock inte eftersom branden ger speciella förutsättningar som påverkar olika arter på olika sätt.

– Men lövträden är inte så långlivade som tallarna. Om 100 år kanske området ser ut som före branden igen, avslutar Stefan Toterud.

[BILD]

LÄS MER: Skogsbranden öppnade fönster mot stenåldern

LÄS OCKSÅ: Nu avgörs ansvaret för branden

PREMIUM: Vikingadryck betalar sig än i dag

LÄS OCKSÅ: Tallsvampen sprider sig i landet

ATL-TV: Maskingodis för gallringsskogen