facebooktwittermail d

Svenskt lantbruk behöver nästa generation lantbrukare

Lyckade generationsskiften är centralt för att branschen ska överleva. Tyvärr misslyckas två tredjedelar av generationsskiftena. Detta är oroväckande, skriver Sverigedemokraternas Staffan Eklöf och Martin Kinnunen.

ko på bete i solnedgången.
Lantbruket står inför ett stort generationsskifte då en tredjedel av lantbrukarna är över 65 år. FOTO: MATS WILHELM / NATURFOTOGRAFERNA / IBL BILDBYRÅ

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi ser med oro på svenskt jordbruks situation. Äntligen står dock dess förutsättningar på agendan. En fråga som i detta sammanhang dock kommit i skymundan är problematiken kring generationsskifte.

Lantbruket står inför ett stort generationsskifte då en tredjedel av lantbrukarna är över 65 år, enligt SLU. Lyckade generationsskiften är därför centralt för att branschen ska överleva. Tyvärr visar en undersökning av Formue att två tredjedelar av generationsskiftena misslyckas. Detta är oroväckande.

Vi tror att man bör arbeta med fem områden samtidigt. Det handlar om själva reglerna vid generationsskifte och företagsöverlåtelse, men också om jordbrukets lönsamhet, den ekonomiska situationen för den yngre vid övertagandet, att krånglet i jordbruket minskar samt att det sociala fungerar. Generationsskiften måste fungera i praktiken och det måste finnas en vilja att ta över.

Generationsskiften inom lantbruksföretag innebär allt högre kapitalinsatser. De situationer som kan uppstå kan vara olika och till viss del annorlunda än tidigare. Flexibilitet för olika handlingsalternativ kan behövas. Vi vill tillsätta en utredning som tar ett omtag om bestämmelserna kring generationsskiften brett, inklusive jordförvärvs- och arrendelagstiftning, arvsregler samt EU:s stödregler och kommande skogsbruksregler.

Tyvärr har regeringens krisåtgärder inriktats mot tillfälliga lättnader. SD ser hellre permanenta budgetförstärkningar, skattelättnader och regelförenklingar eftersom svenska lantbrukare har en sämre konkurrenssituation än sina EU-kollegor. Annars kommer svenskt jordbruk fortsätta att vara sårbart.

Vi är positiva till ökningar av riktade stöd till unga lantbrukare inom det nya stödprogrammet från 2023. En inventering av nya avtalsformer som prövas idag vid generationsskifte bör också göras, för att lära av goda exempel.

EU:s politik begränsar ofta vad som är möjligt för lantbrukare och regering samt orsakar stor administrativ börda för näringen. Till råge på eländet har Sveriges regeringar ofta överimplementerat EU-lagstiftningen. En hel del helsvenskt krångel finns också. Det får bli slut på krångel och fördyrning, annars vill ingen ta över.

Ökade frihetsgrader är viktigt, inte minst för de unga som vill utveckla verksamheten i sin riktning. SD har konsekvent drivit linjen att bromsa och förhindra nya, skadliga förslag om detaljreglering från EU och Sverige. Vi kommer också att minska befintliga regler med förenklingsuppdrag till myndigheter på nytt sätt.

Slutligen måste den unga kunna se framför sig ett arbetsliv som fungerar tillsammans med andra önskemål om familjeliv, fritid, kontakter och vila. Det är ett politiskt ganska outforskat område, som vi närmar oss med ödmjukhet. Som ett första steg har vi föreslagit subventionering av avbytartjänster för djurhållare, för att man ska veta att oavsett hur ekonomin ser ut, så har man i alla fall ett andningshål.

Om vi får väljarnas uppdrag och lyckas med dessa fem områden kommer lantbrukaryrket att bli ett av de bästa.

Staffan Eklöf, ledamot i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott (SD)

Martin Kinnunen, kommittéordförande i Miljö- och jordbruksutskottet (SD)