facebooktwittermail d

Svenskt kött visar vägen ur krisen

Det är på många sätt en branschfest, men ingen köpfest. Såväl mjölkbönder i kris som de som har god ekonomi avvaktar med investeringarna tills vidare, i väntan på bättre tider. 

Precis som den senaste Lantbruksbarometern visar upplever mjölkbönderna mycket dålig lönsamhet medan producenter av nötkött ser en klar förbättring och grisbönder också är relativt nöjda. Det speglar också intresset att investera.

Krisen märktes tydligt på den debatt som skulle handla om lantbruket som en svensk framtidsbransch. Den kom att domineras av de problem som mjölkbranschen är mitt uppe i, snarare än den positiva marknadsutveckling som till exempel det svenska köttet av alla slag har. 

Landsbygdsminister Bucht deltog i debatten och verkar redo att lägga mjölkkrisen bakom sig, nöjd med gjorda insatser. Han tycker att mejerier och slakterier skulle vara bättre på att ta för sig på marknaden och betala bönderna bättre. 

De 500 miljoner kronor som utlovades i det kreditstöd som inte blev av kommer mjölkbönderna inte att se röken av. De 800 mest utsatta men ”lovande” mjölkföretagen som skulle ha hjälpts över krisen av detta stöd får hitta en annan räddningsplanka. Det kan bli mycket allvarligt. 

Men det finns hopp. Prislyftet för det svenska köttet och efterfrågan på KRAV-kött är starka signaler från konsumenterna. Efter 20 år av EU-medlemskap, och en stor utslagning av svensk animalieproduktion kan en vändning vara på väg. 

Det blir allt mer klart att nästa strid om villkoren i lantbruket kommer att stå om djurskyddslagen. Regeringen planerar en proposition i vår baserad på den flera år gamla utredningen. 

Förändringar är välkomna, även LRF ansluter sig till tanken att på 20 år har mycket i svenskt jordbruk förändrats och nya tider kräver nya regler. Kanske färre regler, och att vi kan se fram emot en mångfald av uppfödningsmodeller. 

Det kan vara en välgärning att lyftet för det svenska köttet kom nu. Den i våras presenterade Konkurrensutredningen var noga med att påpeka att en ny djurskyddslag borde utformas i balans mellan djurskydd och konkurrenskraft. 

Alltså borde nya krav och regler baseras på vad som är starka argument för den svenska modellen på marknaden och inte på sådant som bara ger höga kostnader. Den svenska modellen kommer inte att vara helig, men dess bästa inslag ska vara de bästa argumenten mot konsumenten. Om den drömmen förverkligas får vi se!

När vändningen på marknaden kommer kan även mjölkbönderna göra slag i saken och förverkliga de planer som har tagit fastare form under vandringen bland montrarna på Elmia.