Hälften av all fosfor och omkring en femtedel av kvävet i mineralgödseln som svenskt jordbruk använder har sitt ursprung i Ryssland, enligt experter inom gödningsindustrin.
”Svenskt jordbruk måste bli fossilfritt”
Sverige måste snarast ställa om till ett fossilfritt jordbruk och minska sitt importberoende av gödningsmedel. Både för att tackla klimatkrisen och för att säkra svensk matberedskap. Det skriver WWF:s Jenny Jewert och Gustaf Lind i en debattartikel.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Huvuddelen av växtnäringsämnet kalium kommer från Ryssland och Belarus. Sveriges beroende av ryskt kväve kan till och med vara ännu större om man räknar med Rysslands export av naturgas och ammoniak.
Nu måste branschen intensifiera sina ansträngningar för att hitta alternativa lösningar, även om vissa steg i den riktningen redan har tagits, inte minst vad gäller kalium.
Det säkerhetspolitiska läget och klimatkrisen gör det smärtsamt tydligt att svenskt jordbruk behöver minska sitt importberoende av fossila insatsvaror och viktiga näringsämnen. Att merparten av de insatsmedel (drivmedel, gödning, bekämpningsmedel, utsäde och foder) som jordbruket använder är importerade gör den svenska livsmedelsproduktionen extremt sårbar.
Den hållbara vägen framåt måste i stället bygga på att minimera användningen av jungfruliga ämnen, öka återföringen av växtnäringsämnen från samhället tillbaka till jordbruket och att stimulera lösningar som bygger på fossilfri teknik. De initiativ som nu tas för att utveckla en fossilfri produktion av mineralgödsel bör få ekonomiskt stöd - till exempel genom Industri- eller Klimatklivet. Med en fossilfri inhemsk produktion av mineralgödselkväve och återvinning av fosfor ur befintligt gruvavfall minskar klimatpåverkan och höjs beredskapen i den svenska matproduktionen.
För att bryta jordbrukets beroende av fossila drivmedel vill WWF också att flera av de åtgärder som föreslås i regeringens utredning ”Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk” genomförs. Det handlar både om att utjämna skillnaden i pris mellan fossila och förnybara drivmedel, med en biopremie och om en ”grön skatteväxling” där dieselrabatten fasas ut, samtidigt som ett jordbruksavdrag införs.
För att dessa styrmedel inte bara ska leda till en ökad import av biobränslen behöver långsiktiga satsningar och spelregler komma på plats för att öka den inhemska produktionen av hållbara förnybara drivmedel. Att nära 90 procent av de biodrivmedel som används i Sverige bygger på importerade råvaror är inte rimligt.
WWF menar att produktionen av hållbara biodrivmedel från svenska råvaror bör kunna öka, samtidigt som biologisk mångfald och andra miljövärden värnas. Rötning av stallgödsel och uttag av sly och igenväxning från odlingslandskapet är bra exempel på det. Även vall (gröna bioraffinaderier) och andra åkergrödor har en plats i den svenska energimixen.
Över en miljon hektar åkermark har antingen övergetts eller beskogats under de senaste 100 åren i Sverige. Sett i historiskt perspektiv råder det ingen konkurrens om den svenska åkerarealen för odling av mat eller energigrödor. Det största hotet mot svensk åkermark är fortsatt nedläggning.
Av dagens svenska vallodling på cirka 1 miljon hektar används dessutom cirka en tredjedel för att odla foder till hästar (fritidsintresse). Lägg därtill att cirka 160 000 hektar trädas och en stor del av vallen sköts extensivt. Med gynnsamma ekonomiska förutsättningar går det att öka både produktionen av biomassa för biodrivmedel och mat från svensk åkermark på befintlig eller nyligen övergiven åkermark utan negativa effekter för den biologiska mångfalden.
Men WWF är däremot kritiskt till förslag som handlar om beskogning av åkermark med snabbväxande lövträd för att öka biomassaproduktionen. Att ställa om åkermark till skog i skogs- och mellanbygder skulle vara negativt för många arter.
Med tanke på klimatförändringen behöver all odlingsbar mark bevaras för att möta framtida utmaningar i livsmedelsförsörjningen. Främmande trädslag bör dessutom genomgå en ordentlig miljöanalys och miljöprövning innan eventuell användning kan tillåtas.
WWF vill också poängtera att det är angeläget att stötta utvecklingen av nästa generation av jordbrukets fältmaskiner, som bygger på till exempel el- eller vätgasteknik, eftersom konkurrensen om den svenska åkermarken kommer att öka.
Jenny Jewert
jordbruksexpert WWF
Gustaf Lind
generalsekreterare WWF