”Svenska skogsägare är klimathjältar”
Är klimatnytta viktigare än färre ”fula” kalhyggen? För mig är svaret självklart, ja, skriver Alexander Nilson.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Den svenska skogen sög 2024 upp mer koldioxid än samtliga svenska utsläpp samt sju miljoner ton därutöver enligt Naturvårdsverket slutliga klimatstatistik från december. Den svenska skogen kompenserar alltså för alla utsläpp från bilar, flyg, industri, jordbruk, el- och fjärrvärme och mer därtill. Sju miljoner ton extra är ungefär dubbelt så mycket som effekten av den sänkta reduktionsplikten 2024.
Detta är ju fantastiskt glädjande. Naturvårdsverkets uppgift för 2024 låg också mycket högre än tidigare. Har då svenska medier uppmärksammat detta? Nej, inte alls. Jag känner inte till en enda redaktionell kommentar i någon dagstidning eller TV-inslag om detta. I synnerhet borde det glatt miljöorganisationerna. Några tecken på glädje hos dessa har dock inte dykt upp.
En tolkning av tystnaden är att endast minskade utsläpp anses intressanta. Klimatet lär inte hålla med! För klimatet spelar det ingen som helst roll om skogen ökar upptaget av koldioxid eller om vi minskar utsläppen. Båda förändringarna är lika värdefulla eftersom det är nettoeffekten som är avgörande.
En annan tolkning är att Naturvårdsverket vilselett media. Vid publiceringen i december skrev de inte ett ord om att skogen sög upp mer koldioxid än samtliga utsläpp. Denna slutsats tvingades läsaren dra själv utifrån en tabell. Det hela väcker frågor om saklighet och opartiskhet, men också om det finns ett seriöst intresse för skogsfrågor hos svenska journalister.
För 2025 har vi ännu inga officiella uppgifter om skogens upptag av koldioxid, men vi har Riksskogstaxeringens uppgifter. Dessa tyder på en fortsatt kraftig ökning av skogens upptag av koldioxid. ”Det sker en fortsatt uppbyggnad av virkesförrådet och mängden kol i skogen” skrev Per-Erik Wickberg redovisningsansvarig vid publiceringen av dessa data den 29 maj i år.
Naturvårdsverket borde därför redan nu ha redovisat en preliminär bedömning för 2025, men icke. De planerar en publicering först i december. Vi får alltså vänta länge innan de redovisar ett ytterligare kraftigt ökat upptag av koldioxid för fjolåret. Vid sin redovisning till regeringen den 17 juni berörde överhuvudtaget inte Naturvårdsverket de nya uppgifterna från Riksskogstaxeringen. Det är förvånande. Om inget oförutsett händer bör Sverige inte ha några som helst problem med att klara EU:s krav för skogens upptag av koldioxid (LULUCF-sektorn).
Vilka är det då som vi har att tacka för att Sverige inte bara balanserar utsläppen av koldioxid utan därutöver suger upp mycket mer koldioxid? Jo – det är landets skogsägare! Genom aktivt brukande över decennier har de gratis gett landet en enorm klimatnytta. De är landets klimathjältar, även om de oftast kritiseras i den offentliga debatten.
Det finns dock hot mot denna klimatnytta. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill båda kraftigt öka andelen hyggesfri skog. Det vore direkt skadligt för klimatet, eftersom det skulle minska skogarnas upptag av koldioxid. Träden växer nämligen mycket långsammare i en hyggesfri skog än i en traditionellt skött skog, vilket innebär kraftigt minskat upptag av koldioxid. Om hyggesfri skog ger bättre biologisk mångfald är också mycket tveksamt. Vi behöver bestämma oss. Är klimatnytta viktigare än färre ”fula” kalhyggen? För mig är svaret självklart, ja.
Naturvårdsverket har erbjudits möjlighet till replik men avböjt.
Alexander Nilson, skogsägare Spånstad