d

Svenska satelliter ska ge bättre väderprognoser

Små svenska satelliter ska samla in väderdata som ger bättre prognoser.

Fredrik Sjöberg och Joakim Kugelberg vid OHB, framför en satellit liknande de som ingår i programmet EPS-Sterna.
Fredrik Sjöberg och Joakim Kugelberg vid OHB, framför en satellit liknande de som ingår i programmet EPS-Sterna. FOTO: ANDERS WIKLUND/TT

Rymdmyndigheten ESA är beställare av 20 satelliter som ska samla data som leder till betydligt säkrare väderprognoser.

OHB Sweden har tillverkat prototypsatelliten Arctic Weather Satellite som sköts upp 2024, och får nu förtroendet att de kommande åren tillverka övriga satelliter som vardera väger 125 kilo och är ungefär i en tvättmaskins storlek. Minst sex ska vara i rymden samtidigt fram till 2042.

– Vårt uppdrag är att få de första sex färdiga för leverans i mitten av 2029, säger projektledaren Joakim Kugelberg.

”Expanderar"

Enligt bolaget är ordern på över 248 miljoner euro, motsvarande 2,67 miljarder kronor.

– Vi expanderar och rekryterar för det här projektet, säger vd Fredrik Sjöberg.

På SMHI ser man fram emot när de nya satelliterna är på plats. De är utrustade med en radiometer, ett instrument som mäter temperaturen och fuktigheten i atmosfären.

– Den typen av mätningar är en av dem som har gett störst nytta i väderprognosmodellerna de senaste 20 åren, säger satellitexperten Adam Dybbroe på vädermyndigheten.

Europeiska rymdorganisationen ESA har beställt 20 satelliter av svenska OHB.

Underleverantörer till OHB är bland annat AAC Clyde Space i Uppsala och AAC Omnisys i Göteborg.

De första sex satelliterna ska enligt planen skjutas upp 2029. Därefter ska de bytas ut två gånger under projektets livslängd till minst 2042. Två satelliter tillverkas i reserv.

Projektet kallas EPS-Sterna där EPS står för Eumetsat Polar System och Sterna är hämtat från silvertärnans vetenskapliga namn (Sterna paradisaea), känd för sina långa flyttar.

Stort kliv

Beräkningar visar att prognoserna blir ungefär 6 procent mer träffsäkra med programmet, och att det kommer att rädda hundratals liv då vädervarningssystemen förbättras. Vanligtvis förbättras prognoserna med små steg, men satelliterna i projektet EPS-Sterna innebär ett stort kliv.

– Det känns oerhört spännande tycker jag. Det är verkligen någonting nytt för Europa att satsa på en typ av observationssystem med många små satelliter, säger Dybbroe.

Satelliternas omloppsbana går över polerna, den del av jorden som värms snabbast och där väderdatan i dag är begränsad. Samtidigt blir prognoserna också betydligt bättre i medlemsländerna. Stockholm kommer exempelvis att passeras i genomsnitt var 20:e minut.

”Den nya konstellationen kommer att spela en avgörande roll för att stärka Europas förmåga till väderprognoser och leverera aktuell data där den behövs som mest”, säger Simonetta Cheli, chef för ESA:s jordobservationsprogram, i ett pressmeddelande.