”Svenska kyrkan, vad håller ni på med?”

Kyrkostyrelsen fick 2021 i uppdrag att utreda sitt skogsbruks hållbarhet och i september 2024 överlämnades betänkandet ”Kyrkan och skogen - Ansvar, handling och hopp”.

Det är bra att kyrkan utreder sitt skogsbruk och det är viktigt att kyrkan har en stark förankring i sina värderingar.

Ur Sveriges Jordägareförbunds horisont är det också viktigt att varje skogsägare har rätt att utforma sitt eget skogsbruk inom ramen för lagstiftningen.

Vi är dock förvånade över det förakt för skoglig kompetens som utredningen uppvisar. Man har låtit en journalist (”klimatanalytiker”) tolka EU:s miljö- och klimatambitioner för svenskt skogsbruk, en professor i meteorologi (”klimatforskare”) står för mycket av underlagen kring skogsproduktion, ekonomi och skogens bidrag till klimatarbetet och en självlärd skogsingenjör tituleras ”sakkunnig” i hyggesfritt skogsbruk.

I kontrast mot hundraårig erfarenhet och forskning finner utredningen goda möjligheter att med framgång bedriva hyggesfritt skogsbruk. Man nämner inte svårigheter med skador, återväxt, tillväxt och därmed kolinlagring som olika typer av hyggesfritt skogsbruk uppvisat både i storskaliga erfarenheter och i forskning – där bla en stor försöksserie med professor Hagners naturkulturforskning tillintetgjorts av bland annat snöbrottsskador. SLU:s omfattande kunskap på området har inte bejakats.

Klimatnyttan med skogen, menar utredningen, blir bäst om skogen får stå orörd. Den så kallade substitutionseffekten av skogsprodukter som ersätter fossilbaserade produkter avfärdas i motsats till forskning på SLU och flera utredningar där bland annat den globala konsultfirman AFRY visar att skogens främsta nytta för klimatet är substitution.

Jag - och Sveriges Jordägareförbund – uppmanar kyrkan att i Bibelns anda förvalta sitt pund i stället för att föröda det!

Vi som har förmånen att besöka kyrkans i dag välskötta skogar möts av höga virkesförråd med högre rekreations-, produktions- och miljövärden än jämförbara skogar. Detta har byggts upp under decennier av ansvarstagande stiftsförvaltning. All kyrkans skog är också miljöcertifierad.

Kyrkans höga miljö- och klimatambitioner är aktningsvärda, men ambitionerna kan implementeras på olika vis. Utredaren vill lämna större arealer för fri utveckling och betydande arealer ska skötas med hyggesfritt skogsbruk.

Vi är dock bekymrade över Svenska kyrkans anseende som riskerar att skadas när man i enskiktad skog utan egentlig underväxt skall bedriva hyggesfritt skogsbruk. Förutom att ekonomi, tillväxt och därmed kolinlagring blir väsentligt sämre kommer många av skogarna att trasas sönder av skador. I andra hand kommer inte den naturliga föryngringen. Vi frågar oss, varför gör man såhär?

Som ett alternativ kan ett skogsbruk med högskärmar och längre omloppstider användas. Detta är närmare ett naturnära skogsbruk i boreal skog än så kallat hyggesfritt skogsbruk, vilket visades nyligen i en stor studie av ekologen och professorn Dan Binkley. Det ursprungliga boreala skogslandskapet var präglat av storskaliga störningar som bättre efterliknas med föryngringsavverkning med generell hänsyn än med hyggesfria metoder.

Visst, vill Svenska kyrkan skydda mer skog för fri utveckling – gör så. Det kommer på lång sikt att innebära lägre avkastning och kolinlagring, men kan senare omvärderas om man anser att man gjort fel.

Men de övriga målen med mer rekreationsvänliga skogar, högre kolförråd och lägre arealer hyggen kan uppnås med ett skogsbruk med högre omloppstider, mer högskärmar och där man tar vara på blandningen av trädslag i röjningsfasen. Då får man på kort sikt visserligen sämre ekonomi men åstadkommer det Svenska kyrkan vill uppnå utan att hugga sönder skogen med oprövade hyggesfria metoder. Då sänker man inte tillväxten och man kommer att bevara eller till och med höja avkastningen i framtiden och skogarna blir i snitt äldre och genomsiktligare till fromma för vissa hotade arter, friluftslivet och bärplockare.