”Svenska företag missar boomen i brasilianskt skogsbruk”
Boomen i Brasiliens skogsbruk är en stor möjlighet för innovativa svenska företag i sektorn, skriver Torbjörn Iwarson.
Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
På ett decennium har Brasiliens export av skogsprodukter ökat med 72 procent räknat i dollarvärde. Brasilien var enligt Skogsindustriernas siffror från 2020 världens femte största exportör, efter Sverige på fjärde plats.

Brasilien största exportvara är pappersmassa, medan Sverige har en mer jämn fördelning mellan massa, papper och kartong och sågade trävaror. Brasiliens export av massa går huvudsakligen till Kina. Andra produkter används i Sydamerika, men man kan hitta brasiliansk furu även i populära svenska möbler.
Skogsbruk i Brasilien skiljer sig från hur det sköts i Norden på två sätt.
Först och främst odlas produktionsskog på åkermark. Enligt den brasilianska branschföreningen för träföretag, Ibá (Indústria Brasileira de árvores) kommer 91 procent av skogsråvaran från odlade träd och 9 procent från lagligt skött naturskog.
Typiskt sett måste varje gård avsätta minst 30 procent av marken till naturreservat, där du som ägare inte ens får campa och dessutom är du ålagd att se till att ingen annan gör det heller, inklusive ursprungsbefolkningen. Detta följer av Brasiliens skogsvårdslag från 2012, som anses vara ”strängast” i världen.
I Sverige finns inte en lika skarp skillnad mellan brukad jord och naturreservat. I stället påförs produktionsskogen ständigt nya miljökrav, som en gradvis socialisering. Detta intryck förstärks av EU:s avskogningsdirektiv.
Patric Selin, som har verkat i Brasilien som skogsexpert sedan år 2007 förklarar att ”1,3 procent (10 miljoner hektar av Brasiliens totala yta) är skogsplantage i Brasilien. Man får 10 gånger mer volym per hektar i Brasilien än i Sverige. Plantageskogsbruk kanske är något vi måste anamma mycket mer i världen än vad vi gör”, resonerar han. ”Plantage står för 7 procent av all skogsmark i världen, men 46 procent av all vedråvara för industriellt bruk.”
Den andra skillnaden mot Sverige är de träd som odlas.
I Brasilien dominerar eucalyptus med 7,6 miljoner hektar, följd av en tall från Texas i USA på 1,9 miljoner hektar. Resterande 500 000 hektar är andra arter.
- Tall odlas i huvudsak i Paraná och söderut och eucalyptus från norra Paraná och norrut, förklarar Patric Selin.
- Många säger att eucalyptus är en ”green desert”, fortsätter Patric, men det är ett rikt djurliv i en eucalyptusplantage, om man jämför med vanliga åkrar här.
Sverige har ett överskott av teknikkunnande. När Sverige spenderar 4 miljarder kronor per år på FoU inom näringen enligt Skogsindustrierna når Brasilien bara upp till 600 miljoner kronor enligt Ibá. Tretton svenska innovativa företag besökte nyligen Brasilien, arrangerat på den svenska sidan av Business Sweden. I bakgrunden finns ett samarbete sedan några år mellan Vinnova och dess brasilianska motsvarighet Embrapii.
De tre bolagen Arboair, Arboreal och Katam jobbar med att inventera skog med modern teknologi och alla ligger i framkant. Katam har utvecklat ett system för inventering med videometri och AI. Katams VD Magnus Karlson säger ”vi kan se allt, även skalbaggar”.
Katam är redan etablerat i Chile och nu även i Brasilien. Bolaget har 24 kunder i fem sydamerikanska länder. En orsak till intresset från skogsbrukare i Sydamerika tror Magnus är att ”de mäter skogen varje år. I Sverige mäter vi aldrig skogen.” Kanske är det därför bolaget bara har två skogsbolagskunder i hela Norden.
Han visar en kalkyl för en typisk kund, som ökat vinsten per hektar med 33 procent (på 7 år), för att man kunnat sätta in rätt åtgärder vid rätt tid.

På frågan vad Sverige kan lära sig av Brasilien svarar Magnus direkt ”socialt ansvarstagande”. Han förklarar vidare att ”säkerhetsarbetet är något Sverige skulle kunna lära sig mer av.”
Jonas Lindström, som är VD för Handelskammaren i São Paulo, och som var medarrangör av mötena i november, håller med om fokuset på säkerhet i Brasilien.
- Alla företag man besöker har en stor skylt vid ingången där det står hur många dagar som gått utan olyckor. Alla berättar var brandsläckare finns och var nödutgångarna är och vad man ska göra om något händer.
Jonas säger att ”indirekt gynnas väl Scania och Volvo av boomen inom den extremt stora skogssektorn i Brasilien, men jag tycker att det är förvånande att det inte finns fler svenska företag inom skogsindustrin här. Det finns en så stor efterfrågan på innovativa lösningar och marknaden är enorm.”
Men nu kanske det blir ändring på det.
Torbjörn Iwarson,
oberoende råvaruanalytiker som sedan ett par år fördelar sin tid mellan Brasilien och Sverige.